Hållbara lantbruksmetoder – leder det till bättre jordhälsa och kolinlagring?

På Torsåker gård undersöker Axfoundation tillsammans med forskare och lantbrukare tekniker och odlingssätt som bidrar till att förbättra jordhälsan och binda kol i åkermarken. Mer kol i mark minskar inte bara koldioxiden i atmosfären, det bidrar också till en välmående jord som är mer motståndskraftig mot klimatförändringar som torka och översvämningar. Axfoundations ambition är att bidra till att öka kunskapsnivån och intresset hos svenska lantbrukare, rådgivare och maskintillverkare för hållbara lantbruksmetoder - oavsett om de kallas regenerativt jordbruk, conservation agriculture eller agroekologiskt.

Problem

Matjorden är grunden till all vår matproduktion, men idag utarmas, förorenas och eroderar den på många platser i världen. Det leder till långsiktig nedgång i produktionskapacitet och sämre avkastning på jordar av sämre kvalitet. Samtidigt är jordbruket en stor källa till växthusgasutsläpp. Enligt beräkningar från IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) kommer cirka 23 % av de globala utsläppen av växthusgaser från skogs- och jordbruket. Utsläppen består bland annat av metangas från köttdjur, växthusgas som frigörs från gödsel och åkermarkskalkning, koldioxid från jordbruksmaskiner och transporter, samt lustgas och koldioxid som frigörs från åkermark och mulljordar.

Tillsammans med forskare och lantbrukare undersöker Axfoundation tekniker och odlingssätt som bidrar till att förbättra jordhälsan och binda kol i åkermarken.

Vår lösning

För att lösa de klimat- och miljöproblem som är kopplade till dagens jordbrukssystem pekar allt fler forskare på behovet av att tillämpa hållbara odlingsmetoder. Det kan till exempel innebära att lantbrukaren bearbetar marken så lite som möjligt eller att fälten hålls gröna under en stor del av året. Flera av metoderna kan öka kolinlagringen i mark, eftersom jordbruksmark har potential att binda in kol från atmosfären genom att grödorna tar upp koldioxid och använder den i fotosyntesen. Metoderna kan också leda till att jorden bevarar fukt vilket minskar risken för torka och erosion, och de kan förbättra markens bördighet och öka mullhalten i jorden.

För att se vilka metoder som faktiskt leder till önskat resultat behöver olika tekniker testas i praktiken, utvärderas och anpassas till lokala förutsättningar på den egna gården.

Hållbara odlingsmetoder

Gemensamt för flera hållbara odlingsmetoder är att lantbrukaren:

Håller fälten gröna under så stor del av året som möjligt för att binda kol i marken.
Har en varierad växtföljd, vilket innebär en stor variation av grödor
Rör jorden så lite som möjligt (d.v.s. plöjer minimalt).
Tillämpar direktsådd (d.v.s. sådd direkt i befintligt växttäcke utan att plöja först).
Minimerar användandet av växtskyddsmedel
Maximerar den biologiska mångfalden

Det finns ingen enskild hållbar åtgärd som kommer att lösa problemen. I stället är det kombination av olika odlingsmetoder som tillsammans skapar en helhet och bidrar till minskad miljöpåverkan.

– Maria Lundesjö, Projektledare Framtidens mat, Axfoundation

Vår insats

Axfoundation samarbetar med forskare och lantbrukare som undersöker och tillämpar olika hållbara lantbruksmetoder. På Torsåker gård, Axfoundations testgård och utvecklingscentrum, utforskar vi lösningarna i praktiken. I samarbete med Svensk Kolinlagring har Axfoundation etablerat en intensiv provtagningsplats på Torsåker gård där målet är att samla kunskap om hur olika odlingsmetoder och grödor påverkar jorden och jordhälsan. Data från flera olika typer av mätningar samlas in och delas med olika forskningsprojekt som vill studera resultaten närmare. På så sätt kan olika odlingsmetoder och mätmetoder utvärderas vetenskapligt.

Axfoundations ambition är att öka kunskapsnivån hos svenska lantbrukare, rådgivare och maskintillverkare kring för- och nackdelarna med hållbart jordbruk, samt hjälpa svenska lantbrukare att ställa om till hållbara metoder utan att riskera skörde- eller lönsamhetstapp. På lång sikt är ambitionen att öka mullhalten och kolinlagringen i Sveriges matjordar.

Torsåker gård är också en av fyra gårdar som ingår i det Mistra-finansierade programmet FinBio – Finance to Revive Biodiversity. En del av programmet handlar om att hitta en användbar metod för att mäta och följa olika jordbruksmetoders påverkan på biologisk mångfald. På Torsåker gård testas därför miljö-DNA-metoder (eDNA) tillsammans med Svensk Kolinlagring. DNA samlas in från Malaise-fällor (tält som fångar insekter under en avgränsad tid) och jordprover på fält som där jordbruksmetoder för ökad kolinlagring används. Resultatet jämförs med data från kontrollfält som inte använder denna typ av metoder. Förhoppningsvis kan testerna underlätta arbetet med att ta fram affärsmodeller som gör det möjligt att investera i åtgärder inom lantbruket som leder till ökad biologisk mångfald.

På Torsåker gårds åkrar har Axfoundation etablerat testytor med fyra olika odlingssystem.

Resultat

På Torsåker gårds åkrar har Axfoundation etablerat testytor med fyra olika odlingssystem. Under en femårsperiod (2023-2027) följs dessa upp genom årlig provtagning. Jordproverna analyseras för att få fram lerhalt, mullhalt och densitet samt mängden organiskt kol i marken. Data används sedan för att kunna förutse jordens potential för att lagra in kol, mäta hur stort, och hur stabilt det befintliga kollagret är och hur jordens struktur är.

Mätningarna kompletteras med att känna och klämma på jorden, gräva i den och titta på hur den ser ut. Dessutom samlas satellitdata in för att se hur stor del av marken som är täckt av gröda och hur stor del av året som marken är täckt med gröda eller växtrester. 2023 samlades det första provmaterialet in och resultaten är under bearbetning.

Målet är att se vilka samband som kan hittas mellan jordprover och satellitdata för att kunna göra bedömningar om hur bra olika odlingsmetoder är för jordhälsan och kolinlagringen.

– Maria Lundesjö, Axfoundation

Partners

Svensk Kolinlagring, Sättra Gård.

Axfoundation deltar även aktivt i flera arbetsgrupper och referensgrupper för olika forskningsprojekt på området, bland annat: Soils for Europe (SOLO), ett projekt inom EUs Horizon program. Projektet ska identifiera aktuella kunskapsluckor, drivkrafter, flaskhalsar samt nya forsknings- och innovationsmetoder som ska beaktas I forsknings- och innovationsvägkartan för den europeiska jordmissionen. Projektet syftar också till att skapa en kunskapshubb för forskning och innovation inom markhälsa.

Två projekt finns inom ramen för Formas-utlysningen ”Kolinlagring som klimatåtgärd i jordbruksmark 2022”: