Rapportsläpp: Resurseffektiva plastflöden i Sverige – plastens roll i ett cirkulärt samhälle

”Avfall ska inte vara avfall. Det ska vara en resurs.”

Målen för plast är ambitiösa – på internationell och nationell nivå. Inom EU ska hälften av alla plastförpackningar återvinnas senast 2025. Svensk Dagligvaruhandels medlemsföretag har dessutom satt ett gemensamt mål om att alla plastförpackningar ska vara materialåtervinningsbara redan 2022. Det är tydligt att företag ofta själva driver på utvecklingen, även om politiska styrmedel saknas. När företag själva sätter plastmål så ställer de också krav på leverantörer som i sin tur driver förändring längre ner i leverantörsledet. Det gäller för svenska företag att följa med i den snabba utvecklingen på marknaden menar Peter Stigson, projektledare för rapporten som lanserades 16 januari 2020. Rapporten lyfter såväl plastens utmaningar som möjligheter.

”Ofta pratar man om plast som avfall, inte som resurs eller material. Precis som med andra material finns det såklart utmaningar med plaster. Det finns tillfällen där plast bör bytas ut, men det finns också tillfällen då plasten inte ska bytas ut” – Peter Stigson, PE Teknik & Arkitektur.

Uppmuntrar produktdeklaration av plast

Några av de centrala slutsatserna i rapporten är att marknaden för återvunna plaster behöver stimuleras och att plastens värde måste bibehållas för fler livscykler. Rapporten uppmuntrar också ett system med produktdeklaration där information om plasters innehåll, återvinnings- och återbrukspotential samt miljöpåverkan skulle gynna marknadsutvecklingen.

Kemisk återvinning växter snabbt –vilken roll ska Sverige ta?

Idag återvinns knappt 20 procent av plasten i Sverige till ny plast, de resterande 80 procenten förbränns till energi. Att plast inte kan återvinnas kan bero på exempelvis plastens sammansättning av material, tillsatta kemikalier, färg eller etiketter. En lösning på utmaningen är kemisk återvinning av plast, det vill säga att använda processer som bryter ner plasten till ursprungliga byggstenar vilket möjliggör kvaliteten av en jungfrulig råvara. Branschen behöver utveckla en gemensam agenda för kemisk återvinning av plast menar rapporten och uppmanar politiken att besluta om rollen för kemisk återvinning i Sverige. Dessutom behöver akademin bidra med kunskap om teknik och tillämpning.

Från avfall till mode

Axfoundation, som varit en del av arbetsutskottet bakom rapporten, experimenterar just nu med flera lösningar kring plast och cirkulär ekonomi. Ett exempel är projektet Från avfall till mode där Axfoundation tillsammans med Axel Johnson International och Filippa K söker möjligheter för att återvinna industriavfall av plast till ny råvara inom modebranschen. De utmaningar som lyfts i rapporten är sådana som också framkommit som uppenbara utmaningar i projektet, däribland svårigheten att garantera kvaliteten på det återvunna materialet och att hitta en affärsmodell för insamling, hantering och återvinning.

”Vi välkomnar en rapport som fokuserar på marknadsutvecklingen av återvunnen plast, en förutsättning för att plasten som material ska kunna ha en roll i ett cirkulärt och resurseffektivt samhälle”. – Hanna Skoog, Programansvarig Cirkulär ekonomi, Axfoundation

Handlingsplaner för ett framtida resurseffektivt Sverige

IVA-projektet Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi har jobbat intensivt sedan 2018 med att ta fram handlingsplaner för ökad resurseffektivitet och cirkularitet, att skapa en arena för värdekedjor och olika perspektiv från politik, näringsliv och forskarvärlden att mötas och ge nya inspel till beslutsfattare på området. Den 16 januari 2020 presenterade alla fem delprojekt ett antal handlingsplaner för att uppnå ett framtida resurseffektivt Sverige.