Sötlupin förlänger intervallen för åkerböna på Kårtorps Säteri

När Olof Janson bestämde sig för att odla sötlupiner var det främst för att förlänga intervallen mellan åkerbönorna och komplettera fodret till gårdens 340 mjölkkor. När lupinerna från Kårtorps Säteri i Västergötland hade skördats visade de sig också kunna säljas för humankonsumtion till ett hyggligt pris. Nu kan du ta del av Olof Jansons erfarenheter, med information om allt från sådjup till produktionskostnad, i rapporten ”Sötlupin – den nordiska sojan?”.

”Jag tror att vi kan bli självförsörjande på proteingrödor i Sverige, i alla fall till nötkreatur och det skulle nog kunna gå till gris också.”

Det som gör lupinen intressant enligt Olof är att den inte har samma växtföljdssjukdomar som åkerbönor. Han ser den som ett komplement till gårdens övriga grödor; höstvete, råg, havre, raps och åkerbönor samt vall med stor andel lusern och rödklöver. Visserligen är gårdens växtodling idag i balans med besättningen av nötkreatur och man producerar ett överskott av spannmål, men problemen med åkerbönor och ärter utmanar.

”Vi har odlat åkerbönor sedan 70-talet och har ett intervall på 5-6 år. Men de avkastar mindre och mindre för varje år de återkommer på samma mark eftersom de har en del växtföljdssjukdomar. Bland annat angrips de av Phytophtora pisi som leder till rotröta. Därför är det bra att kunna förlänga intervallet till 10-12 år genom att ta in en annan gröda som lupiner.”

Den första säsongen med lupiner 2019 testade Olof att samodla vårvete och lupin med vallinsådd. Samodlingen valdes för att minska risken; skulle lupinen gå dåligt skulle gården ändå få en hygglig skörd på vårvetet. Olof har valt en mycket högavkastande sort vårvete, Alderon, som mognar väldigt sent och på så sätt minskas skillnaden i mognadstid mellan vårvetet och lupinerna eller åkerbönorna.

Samodlingen slog väl ut, samtidigt kunde flera lärdomar dras från försöket. Fläckvis konkurrerade lupinerna ut vårvetet och det fanns också en del ogräs i samodlingen. Olof upplevde också att grödan kände av torkan något från 2018, även om 2019 bedömdes som ett normalår för gården. Den 13 augusti 2019 ensilerades två tredjedelar av grödan och avkastade 7,5 ton torrsubstans per hektar. Under första halvan av september var resterande gröda tröskmogen, men på grund av regnet dröjde tröskningen till den 20 september.

”Lupiner har rykte om sig att vara svårtröskade. Om de mognar ojämnt kan de behöva strängläggas. Vi upplevde inte det 2019 och hade inga problem med tröskningen. Vi har heller inte upplevt någon skillnad vid ensilering.”

Helsädsensilaget med lupiner och vårvete användes under sommaren 2020. Något som förvånade när Olof analyserade näringsinnehållet i ensilaget med lupin var att det hade en något lägre proteinhalt än vad gården brukar få i ensilage från åkerböna och vårvete.

Sett till helheten är lupiner en lovande gröda enligt Olof, som utökade odlingen av lupiner under 2020 – främst av växtföljdsskäl. Samtidigt menar han att marknaden idag är underutvecklad och sortvalet begränsat – det behövs sorter med såväl högre avkastning som jämnare mognad.

Den ekonomiska kalkylen för lupin går ihop enligt Olof, men visst finns det osäkerheter. Utsädespriset för lupiner är högre än för åkerbönor, och därutöver tillkommer kostnad för ympkultur och arbete med ympning. Skörden blir dessutom lägre än för åkerbönor på friska jordar – och tröskningen är säkrare för åkerbönor. Samtidigt har lupinfröet enligt Olof en något högre proteinhalt och troligen bättre sammansättning av aminosyror än åkerböna, vilket kan ge ett något högre värde per kilo foder. Det – i kombination med den bättre växtföljden – gör att lupiner är värda att odla.

Kårtorps säteri

Verksamhet: Kårtops Säteri i Västra Götalands län är en ekologisk mjölkgård som varit KRAV-certifierad sedan 1995. Gården drivs av Olof Janson tillsammans med fem bröder.

• 600 nötkreatur varav 340 mjölkkor.
• 700 hektar åker i cirkulation.
• 150 hektar betesmark och betad åker.
• 1 600 hektar skog varav 200 naturreservat.

Lupin: Odlade lupin 2019 i samodling med vårvete och med vallinsådd på 39 hektar. Odlade 70 hektar 2020. Lupinen går till gårdens foder samt säljs för humankonsumtion. Detaljerad beskrivning av odlingen finns i ”Sötlupin – den nordiska sojan?”

Fördelar med lupin enligt Olof

• Högt proteininnehåll: Något högre än åkerböna och troligen bättre aminosyresammansättning för mjölkkor enligt Olof.
• Passar särskilt på lätta jordar: Ger skörd med högt proteininnehåll även på lättare jordar, där åkerböna skadas av torka, liksom på sura jordar med lågt pH.
• Bra gröda för att bryta av växtföljden: Med lupin kan intervallet mellan åkerbönorna förlängas till 10-12 år, vilket minskar risken för sjukdomar och kan öka skördarna.

Nackdelar med lupin enligt Olof

• Tröskning: Kan behöva strängläggning vissa år.
• Mognad: Mognar sent och ibland ojämnt.
• Ogräs: Lupiner konkurrerar dåligt med ogräs.

Sötlupin – den nordiska sojan?

Axfoundation har sammanställt rapporten ”Sötlupin – den nordiska sojan”. Där delar lantbrukare runt om i Sverige med sig av sina framgångar och näsbrännor just med sötlupin. Materialet vänder sig till lantbrukare med produktionsdjur som vill ersätta importerad soja i foder, men också till lantbrukare som vill börja odla sötlupin till livsmedel.