Människans Natur 2022 – Gräv där du står

Enligt Alexandre Antonelli finns det två huvudanledningar till att sätta biologisk mångfald högt på agendan: nytta och egenvärde.

”Det första är nytta. Vi hämtar mycket från naturen, allt i från maten vi äter till byggnadsmaterial och det vi har på oss. Den biologiska mångfalden handlar också om många tjänster som naturen ger oss; pollinering, kemiska kretslopp, klimatreglering, och bättre vatten och luft.

Det andra är egenvärde. Människor måste börja inse att de andra arterna inte finns till här för oss. Vi är en del av naturen, en av miljoner arter, och vi har fått stor makt och kan bestämma många andra arters öden.” – Alexandre Antonelli

Alexandre Antonelli lyfter en rad anledningar till att arter förvinner och biologisk mångfald förloras; miljöförstörelse, avskogning, förstörelse av våtmark. Därutöver bidrar även den direkta exploateringen av arter; användning av hotade träslag, tjuvjakt och handel med olagliga växter och djur. Dessutom påverkar klimatförändringarna den biologiska mångfalden långsiktigt – många arter kommer att dö ut på grund av till exempel höjda temperaturer. Föroreningar och olika miljögifter, invasiva arter och sjukdomar är ytterligare hot mot den biologiska mångfalden.

Listan över hot är lång. Och dyster. Men Antonielli lyfter också lösningar: Vi måste arbeta med att bevara det vi har, ta itu med klimatfrågan, motarbeta föroreningar och miljöförstöring, genom att utveckla hållbara produkter och leveranskedjor och även minska konsumtionen genom att satsa på återvinning och kvalitet i produktionen.

”Vi kan inte få tillbaka de arter vi har förlorat, men vi kan faktiskt få tillbaka en väldigt artrik natur för framtiden.” – Alexandre Antonielli

Enligt Anders Enetjärn finns ett genuint intresse i näringslivet och många vill åstadkomma en systemförändring. Ecogains Biodiversity Index tyder på att fler företag börjar sätta mål för biodiversitet men fortfarande finns en betydande grupp företag som inte uppfattat att frågan är relevant. Anders Enetjärn ser dock den positiva kraften i näringslivet.

”Vi ser att de företag som ligger längst fram i arbetet med biologisk mångfald börjar ställa krav i sina upphandlingar och vill ha en ”net positive impact on biodiversity”. Vattenfall som blev rankad etta i Ecogains Biodiversity Index senast är ett exempel där man har börjat prata biologisk mångfald på ledningsnivå. Det är få företag som kommit så långt men det finns goda exempel som andra inom näringslivet kan lära sig av.” – Anders Enetjärn

Carl Schlyter håller delvis med och lyfter den förändring han sett där exempelvis fler investmentbolag hör av sig till Greenpeace för att få råd kring investeringar inom biologisk mångfald. Carl Schlyter lyfter också elefanten i rummet och menar att grunddilemmat är den ohållbara konsumtionen.

”Vi kan inte fortsätta konsumera mer av allt hela tiden. Det är en otrolig viktig insikt som alla måste komma fram till. Att det inte sker en minskning i resursanvändning och konsumtion beror dels på kortsiktighet, dels aktieägarnas förväntningar, och dels på orimliga förväntningar på vad naturen kan leverera.” – Carl Schlyter

Både Anders Enetjärn och Carl Schlyter menar att vi alla behöver vara mer systemkritiska. Under samtalet lyfts frågan om ”skuldekonomin” – en ekonomi baserad på konstant tillväxt där kostnaden betalas av naturen, men också av arbetskraft i andra delar av världen som exploateras. I en rapp och utmanande diskussion poängteras vikten av att börja se naturen som en samarbetspartner som vi, liksom i alla samarbeten, behöver upprätthålla en god relation med. Först då kan det ekonomiska systemet designas om och nya affärsmodeller anammas som gynnar biologisk mångfald och lägre konsumtion.

Vad behöver då göras för att få fler företag att agera? Anders Enetjärn betonar komplexiteten i frågan biodiversitet och därför menar han behövs, precis som i många andra hållbarhetsfrågor, en förenkling och enklare mätbara värden som företagsledare kan fatta beslut om.

”KPI:er är en jätteviktig del av lösningen. Vi måste våga förenkla naturen, annars kommer vi inte framåt. Ett bolag måste kunna fatta beslut i den här frågan precis som i frågan om jämställdhet, och börja följa upp och mäta.” – Anders Enetjärn

Eva Karlsson framhäver de planetära gränserna som en intuitiv men komplex tankemodell att förhålla sig till: Vi måste inte bara förstå hur människan påverkar klimatet, utan även land, hav och atmosfär. Hur påverkar exempelvis mikroplaster och nya kemikalier den biologiska mångfalden? Modellen och de frågeställningar den genererar är utmanande, men det gör också att företag blir innovativa och kreativa menar Eva Karlsson.

Hon pekar på vikten av samverkan med bland annat akademin för att laborera med det som behövs för den transformation som vi är bara i början av. För att lyckas menar Eva Karlsson att det också behövs nyfikenhet som drivkraft hos både individer och organisationer.

”Det finns många där ute som vaknar upp och delar vår dröm om att skapa något bättre tillsammans.” – Eva Karlsson

Hur gör man då som företagsledare för att tackla den viktiga frågan om biologisk mångfald? Caroline Berg menar att utbildning är viktigt och att företagsledare måste lära sig mer. Axel Johnsons ambition är till exempel att utbilda chefer och styrelser ännu mer i biologisk mångfald.

”De flesta stora företag är ju vana vid att arbeta med hållbart företagande, men vad är nästa stora steg? Där tror jag att det finns en kunskapslucka inom just biologisk mångfald. Det finns ett stort intresse för att boosta kunskaperna, det gäller bara att göra det på rätt sätt.” – Caroline Berg

Näringslivet är dock inte ensamma om att behöva vidta åtgärder, mycket handlar också om politisk styrning. Under samtalet med publiken på Människans Natur lyfts bland annat högre skatter på koldioxid och att politiken behöver bli lite mer vassare och ställa krav på näringslivet.

Vilka är de viktigaste besluten det kommande året?

För Caroline Berg och Eva Karlsson handlar det om mentala skiften och systemskiften för näringslivet, och att vara konkret i sitt arbete. Vad kommer då det viktigaste beslutet vara ett år framåt för att öka hållbarheten ytterligare inom verksamheten? För Caroline Berg handlar det om tre saker:

”Att fortsätta det vi gör, med detta ekosystem av företag och testbäddar där vi fortsätter testa oss fram och utvecklas ihop. Sedan handlar det om utbildning, där vi behöver kunna ännu mer inom biologisk mångfald inom alla våra bolag. Och att fortsätta investera i till exempel solenergi, grön fordonsflotta, nya produktgrupper och så vidare. – Caroline Berg

Eva Karlsson lyfter också vikten av att välja bort:

”Det finns saker vi kan välja bort. Till exempel en leverantör som inte kan leverera förnyelsebar energi. Vi ska självklart samverka med våra leverantörer, men om de visar en ovilja att transformeras med oss, då måste släppa och gå vidare.”- Eva Karlsson

Torgny Gunnarsson tar avstamp i hur Combient Group först började – som en idé kring en retorisk fråga: ”Alla pratar om en digital transformation med det händer väldigt lite. Hur får vi det att just hända på riktigt?” Torgny Gunnarsson menar att det finns en stor kraft i nätverk med bolag som inte konkurrerar, men istället har samma utmaningar inom hållbarhet och digitalisering.

”Mycket bygger på att skapa tillit, förtroende och förutsättningar för att utbyta lärdomar och erfarenheter. Men också att man vågar dela med sig och testa nya saker. Då kan man göra skillnad på riktigt.” – Torgny Gunnarsson

Se intervjun med Torgny Gunnarsson, Vice VD Combient Group

För Lisa Lindström började allt i viljan att skapa ett bolag där man kunde växa genom att ge alla i bolaget möjlighet att utvecklas. På riktigt. Men hur skiljer det sig gentemot det traditionella ledarskapet – alla bolag pratar ju om hållbarhet och ledarskap? Lisa Lindström sticker ut hakan:

”Ofta pratas det om transformation, men det man då snarare menar är en mindre förändring. Man säger att alla ska vara med, men vågar inte riktigt lämna ifrån sig makten till sina kloka medarbetare. De har en mycket större kraft om man lämnar lite makt till dem.

Jag vill se ett ledarskap som bygger på äkta tillit. Ett ledarskap som litar på att kollektivet är klokare. Det här är ett samhällsproblem; att vi inte har ett kollektiv idag som kan ha ett större ansvar för en planet, eller ens för en stad eller sitt lilla kvarter. Jag vill också se ledare som tänker bortom det system vi befinner oss idag och förklarar för sina kunder och medarbetare om vilken framtid de tänker att de ska skapa tillsammans.” – Lisa Lindström

Systemförändring i praktiken

Hur ska man då göra för att åstadkomma systemförändring för att skala upp och få kraft i förändringen i samhället? Det finns en rad åtgärder, men såväl Lisa Lindström som Torgny Gunnarsson enas kring att vi behöver bli bättre på att visualisera den framtid vi vill ha.

”Vi måste måla upp en visionär bild och börja ta små steg. Jag älskar prototyper och gestaltningar. Det förstår alla och ta på. Då kan vi prata om det, provoceras eller älska. Då kan vi ta nästa kliv.” – Lisa Lindström

”Vi behöver visualisera vad det är för något vi vill åstadkomma. Det finns en kraft i det utökade samarbetet mellan näringslivet och politiken, där företag kan vara väldigt drivande. Vi behöver mer bilder och action, och mindre ord.” – Torgny Gunnarsson

Nudging eller systemförändringar

Enligt Niklas Laninge handlar nudging om verktyg vars syfte är att underlätta för individer att fatta beslut som främjar deras välfärd utan att begränsa deras handlingsfrihet. Men är det ett effektivt sätt att nå beteendeförändring? Niklas Laninge pekar på tre parametrar som är viktiga för just beteendeförändring:

• Förmåga: Har personen förmågan, fysiskt eller psykologiskt, att faktiskt göra det som krävs för att beteendeförändringen ska bli av?
• Motivation: Värderingar, intentioner och planer är viktiga, men trumfas ofta av andra faktorer som impulser, priser eller hur vi känner oss just vid tillfället.
• Beslutsmiljön: Faktorer som tillgänglighet och placering är viktiga för beslut, men även naturligtvis människor som påverkar varandra.

Om Niklas Laninge pratar om det omedvetna beteendet så vill Maria Wolrath Söderberg istället prata om det medvetna. Hon menar att vi självklart kan använda olika metoder för att få människor att ändra sina vanor och välja andra produkter, men det stora problemet just nu är istället att vi har så svårt att avstå. Vi vet att vi måste minska konsumtionen och uppoffra oss. Men det är svårt. Maria har tillsammans med flertalet forskarkollegor genomfört studier som visar på de olika strategier vi människor har för att motivera våra beteende: Vi tänker i termer av ”konton”. Maria lyfter exempel från vardagen: Man har till exempel cyklat till jobbat eller källsorterat, och då kan man unna sig utlandsresan. Dessutom jämför vi oss med andra som vi själva tycker är värre ur ett hållbarhetsperspektiv.

Se intervjun med Maria Wolrath Söderberg, lektor i retorik vid Södertörns högskola

Förändring genom engagemang

Madiha Saeed och The Good Talents arbetar i flera områden genom ett socialt entreprenörskaps- och ledarskapsprogram för att skapa positiv förändring och engagemang. Hon menar att engagemang för miljö och hållbarhet inte är någon självklarhet för ungdomar i utsatta områden som brottas med många andra problem.

The Good Talents jobbar med att skapa vilja och medvetenhet hos ungdomar. De fokuserar på uppsökande rekryteringar och ger ungdomar med drivkraft en röst. De arbetar med upplevelsebaserad lärande för att skapa engagemang och förändring på riktigt. Ett exempel på detta är de hållbarhetsutmaningar som Botkyrka kommun har tagit fram för därefter låta ungdomar komma med lösningar för sina egna områden.

Engagemang för framtiden

Luca Berardi är född i Italien, men har bott i Thailand, Rumänien, Kenya, Tanzania och Sverige. Hans erfarenhet och engagemang har lärt honom att stora förändringar – som klimatkrisen och hotet mot den biologisk mångfalden – kan vara överväldigande för människor, men också att det är i samarbete med andra som det går att hitta drivkraften för att förändra och förändras.

Luca Berardis engagemang föddes i fascinationen för djur och biologisk mångfald. Han bodde i Kenya och såg framför sig en framtid där människor inte skulle ha möjlighet att njuta av naturen. Han brann för frågan, men kände sig också ensam i sitt engagemang. Det förändrades 2016 när han kom till Sverige.