Anna Westerbergh forskar på perennt vete och korn: ”Jag vill revolutionera sättet vi odlar vår mat”

Möt Anna Westerbergh, docent i genetik och växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Hon menar att den pusselbit som saknas idag bland grödor är de fleråriga – perenna – sädesslagen. På Torsåker gård bedriver hon sedan 2018 domesticering och växtförädling på en flerårig släkting till vete för odling i nordiska förhållanden. Det är en svensk variant på Kernza. Dessutom gör hon banbrytande försök tillsammans med Axfoundation för att ta fram ett svenskt flerårigt korn.

Vi är först i världen med att domesticera och växtförädla den fleråriga kornsläktingen knylkorn till ett perennt korn. Platsen Torsåker gård och samarbetet med Axfoundation har varit en otroligt viktig förutsättning för att kunna ta de här stegen.

Majoriteten av det som odlas idag är ettåriga grödor. Dessa måste starta om från början varje odlingssäsong: Jorden måste plöjas, marken sås, grödan etableras och sedan skördas för att aldrig komma igen, om man inte upprepar proceduren och sår och plöjer igen. Och en nyplöjd åker är sårbar – inga levande växter och rötter som binder den värdefulla jorden och viktiga näringsämnen urlakas och hamnar i vattendrag och senare i Östersjön där de bidrar till övergödning.

Perenna grödor har å andra sidan många fördelar. De binder mer kol i marken och bidrar samtidigt till minskad energiförbrukning och tidsåtgång för lantbrukaren som slipper så och plöja varje säsong. Dessutom klarar de klimatförändringarnas effekter bättre eftersom deras djupare och större rotsystem förbättrar upptaget av näring och vatten från jorden och gör att plantan bättre står emot torka.

Enligt Anna Westerbergh har grödor under hundratals år förädlats fram med så starkt fokus på hög avkastning, att vi tappat egenskaper som är viktiga för anpassningar till förändringar i klimatet. Det är bland annat dessa egenskaper som forskarna vid SLU nu tillsammans med Axfoundation letar efter hos enskilda plantor i försöken med flerårigt vete och korn.

Vi använder oss helt enkelt av den stora genetiska variation som finns hos de fleråriga vilda släktingarna till vete och korn eftersom de växer i olika miljöer runt om i världen, dock inte i Sverige och norra Europa. Det vi gör rent praktiskt är att vi studerar varje enskild planta av flera tusen plantor som vi planterat i fältförsök på Torsåker gård. Vi väljer därefter ut de plantor som har de allra bästa egenskaperna som exempelvis den bästa återväxten från år till år och de största och flesta fröna. Dessa får bli föräldrar till nästa generations plantor. På så sätt anpassar och förändrar vi en växt till att bli odlingsbar och ge en bra skörd just i våra nordiska förhållanden, vi domesticerar den som det kallas.

Det initiala arbetet med att ta fram ett perennt vete gjordes av växtförädlare vid Rodale Institute i Pennsylvania, USA, därefter har forskare vid The Land Institute i Kansas vidareutvecklat ett flerårigt vete, så kallat Kernza®. Det som nu görs på Torsåker gård av Anna Westerbergh och hennes forskarkollegor Per-Olof Lundquist och Mohammad Sameri är att just anpassa ett flerårigt vete för odling i Norden genom växtförädling.

Att växtförädla och domesticera grödor tar tid. Flera år. Och det behövs gott om plats för att forskare på ett vetenskapligt korrekt sätt ska kunna odla, skörda och utvärdera. Genom att klona plantor och plantera ut dem på tre olika fält kan forskarna från SLU studera hur exakt samma individer påverkas av att växa på olika platser. Det är här som det viktiga med Torsåker gård kommer in, menar Anna.

Att kunna studera på skilda platser under lång tid är en del av hela forskningsupplägget, det är otroligt värdefullt för växtförädlingsprogrammet. En förutsättning för att vi har kunnat komma så här långt med det perenna vetet är just att vi kunnat etablera alla populationer med de stora genetiska variationerna och studerat dem genom fältförsök på Torsåker gård. Det vi gör här är inte en testodling, utan forskning i framkant.

Anna Westerbergh har långtgående planer på hur hon ska ta stegen från försök till realitet. Tillsammans med Axfoundation undersöks möjligheterna att etablera en tidig sort av det svenska perenna vetet hos en handfull lantbrukare som kan testodla på sina gårdar och utvärdera i praktiken. Och redan nu har hon genom Axfoundation kontakter med bagare för att kunna göra tester kring kvalitet och produktutveckling.

Vi är i ett skede just nu där vi är redo att fokusera på ytterligare egenskaper i vetet. Redan i urvalet av plantor kan vi studera kvalitet kopplat till bakegenskaper och näringsinnehåll. Genom kontakter hos Axfoundation så finns bra vägar för tester i praktiken i bageriet.

Det är en entusiastisk Anna Westerbergh som berättar om forskningen, satsningen på Torsåker gård och passionen för ett hållbart jordbruk.

Jag har alltid forskat både med hjärtat och hjärnan. Jag kan inte forska på något som jag inte tror har betydelse på sikt. Och det där delar vi, kollegorna på Axfoundation, min forskargrupp och jag. Vi sporrar vandra, delar olika infallsvinklar och det ökar viljan att kämpa vidare till nästa steg.