Hampa – en näringsrik gröda som binder koldioxid

Jordbruket står för en stor del av de globala växthusgasutsläppen och har betydande miljöpåverkan, både genom vilka odlingsmetoder som används och vilka grödor som odlas. Dagens grödor förädlas primärt för att få hög avkastning, men mindre fokus läggs på egenskaper som gör växten tålig mot skadegörare som ogräs och svampar. Istället används bekämpningsmedel med negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden. De flesta grödor har även små rotsystem med begränsad förmåga att lagra in kol och ta upp näring, egenskaper som blir allt viktigare i ljuset av klimatkrisen. Industrihampa har potential att vara en del av lösningen på dessa problem, men bristande infrastruktur och förväxlingar kring grödans användningsområden har förhindrat uppskalning.

Odling av hampa kan bidra till att lösa flera av de hållbarhetsutmaningar som jordbruket står inför. Plantorna kräver inga bekämpningsmedel då de är snabbväxande och skuggande vilket gör att närliggande ogräs får svårt att gro och frodas. Hampans djupa pålrot bidrar till att förbättra plantans näringsupptag från jorden och gör grödan tålig mot både torka och vattenstress. Hampa binder även 10-15 gånger mer koldioxid än spannmål. Hampan har potential som livsmedel men ses även som intressant material för bygg- och textilsektorn.

På Torsåker gård, Axfoundations centrum för framtidens hållbara livsmedelssystem, har ett mindre odlingstest av EU-certifierad industrihampa bedrivits. Hampafröna har pressats och hampafrökakan analyserats inom ramen för det Vinnovafinansierade projektet Hållbara Hampainnovationer. Projektets syfte har varit att genom olika extraktionsmetoder få ut, rena och karaktärisera proteinerna på ett kostnadseffektivt sätt. I Torsåker gårds testkök har Axfoundation tillsammans med flera aktörer undersökt vilka livsmedel som hampafrö och hampafrökaka skulle kunna användas till, och hur möjligheterna ser ut för att ta tillvara och uppgradera dessa. Målsättningen har varit att använda hampa som råvara i nya innovativa, hållbara, goda och hälsosamma livsmedelsprodukter.

Samtidigt har hampans potential som komponent i material undersökts. Stammen från hampa från Torsåker gård har använts i tester på Borås Textilhögskola för utvärdering av förutsättningarna för att använda grödans fiber.

Odlingsytan för hampan har ingått i det område på Torsåker gård som provtas inom ramen för projektet Intensiv provtagningsplats i samarbete med Svensk Kolinlagring. Den etableras på den yta som ska representera maximal kolinlagring.

Axfoundation har genom hampaprojektet velat främja utvecklingen av fler grödor som ger lantbrukare möjlighet till diversifiering för att uppnå god grödrotation, minskad användning av bekämpningsmedel och ökad biologisk mångfald.