Storsatsning på framtidens foder: Insekter och fodermusslor ska ersätta vildfångad fisk och soja
2023.04.18
Nu testar forskare, lantbrukare och aktörer från hela livsmedelskedjan tillsammans framtidens foder för fågel, fisk och fläsk. En av ingredienserna är insekter uppfödda på matsvinn från livsmedelsindustrin. Foto: Roxen Communication/Axfoundation
Pressmeddelande 2023-04-18: Nu samlar Axfoundation och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) praktiker och forskare från Boden till Öland för att utveckla framtidens foder för matfågel, värphöns, fisk och gris. Förhoppningen är att ersätta ingredienser som importerad soja och vildfångad fisk i konventionellt foder, med mer resurseffektiva och cirkulära råvaror som har betydligt lägre miljö- och klimatpåverkan. Just nu undersöks bland annat insekter uppfödda på matavfall, blåmusslor som renar Östersjön och mykoprotein som matats med restströmmar från skogsindustrin.
-Vi har redan bevisat att det går att föda upp svensk regnbågslax på foder gjort av bland annat insekter, ett foder med upp till 70% lägre koldioxidutsläpp än vanliga foder på marknaden. Nu skalar vi upp rejält med ännu fler ingredienser och satsar på framtidens foder för produktion av fågel, ägg, fisk och fläsk. På sikt är ambitionen att den här typen av foder med resurssnåla och cirkulära ingredienser ska kunna användas i stället för dagens konventionella foder, säger Christian Sjöland, Projektledare inom Framtidens mat på Axfoundation.
Livsmedelssektorn står för cirka 1/3 av världens växthusgasutsläpp och animaliska livsmedel har störst påverkan på miljön och klimatet. Fodret i sin tur står för störst andel utsläpp, det utgör 50 – 85% av klimatutsläppen från fisk, gris, matfågel och ägg i Sverige. Idag består konventionellt fiskfoder på marknaden ofta av importerad vildfångad fisk vilket ökar pressen på världshaven. I svenskt djurfoder ingår dessutom vanligtvis certifierad soja som är ansvarsfullt producerad, men soja globalt är en gröda som driver på regnskogsavverkning och hotar den biologiska mångfalden. Samtidigt som djuren äter mat som människan skulle kunna äta direkt, så slängs varje år 900 000 ton mat i Sverige från livsmedelstillverkare, butiker, restauranger och hushåll.
-Det är ett enormt resursslöseri att låta hönan, fisken och grisen äta soja från Brasilien och fisk från Stilla Havet, samtidigt som det slängs tonvis med mat i Sverige. Matsvinnet kan i stället användas till att föda upp insekter, en utmärkt djurföda. Dessutom finns det gott om andra oattraktiva råvaror som skulle kunna ingå i djurfoder. Vår mat ska helt enkelt helst inte äta vår mat, säger Madeleine Linins Mörner, programansvarig för Framtidens mat på Axfoundation.
Projektet Framtidens Foder för Fågel, Fisk och Fläsk samlar forskare och aktörer från hela livsmedelskedjan, både svenska lantbrukare, fodertillverkare, livsmedelsgrossister, restauranger och aktörer inom dagligvaruhandeln. På mindre än två år är ambitionen att sätta upp en pilotproduktion av foder och testa försäljning av matfågel, gris, fisk samt ägg från värphöna uppfödda på foder med lägre klimatpåverkan och med ingredienser som gynnar den biologiska mångfalden.
Foderingredienser som kommer att testas är bland annat mykoprotein från svamp som matats med restströmmar från skogsindustrin, blåmussla från Östersjön som renat vattnet från kväve och fosfor och på så sätt bidrar till minskad övergödning, restprodukten från framställning av koncentrat från svensk åkerböna vilket har låg attraktionskraft som livsmedel, samt insekter som amerikansk vapenfluga och mjölmask uppfödda på matsvinn från livsmedelsindustrin.
-Det finns en enorm potential i att låta dagens avfall omvandlas till högvärdigt protein! Men i dagsläget får vi inte använda de stora biologiskt nedbrytbara restströmmarna som finns i samhället, till exempel matavfall från restauranger och hushåll. Det sätter den rådande lagstiftningen stopp för. Det gör det omöjligt att få till en effektiv cirkulering av avfallet tillbaka in i livsmedelskedjan. Det vi nu gör i projektet är att utveckla system för hantering av tillåtna restströmmar till bland annat insekter, för att vara redo att skala upp när lagstiftningen hinner i kapp, säger Cecilia Lalander, som är docent i kretsloppsteknik och forskar på tekniker för säker återföring av resurser från avfall vid SLU.
Partners i projektet utöver Axfoundation och SLU är ATEA Sverige, Axfood, Bodens Kommun, NovaPro, Ekobolaget, Ecoloop, Ecopelag, Fiskhallen Sorunda, Grönsakshallen Sorunda, Johannas Stadsodlingar, Producentorganisationen Kustfiskarna Bottenhavet, Kötthallen Sorunda, Lilla Grödby Lantbruk, Martin & Servera, Plant Protein Production, Ragn-Sells, Restaurang- och hotellhögskolan Campus Grythyttan Örebro universitet, RISE, Stjärnägg, Svenska Foder, Tebrito, Viking Fågel, Älvdalslax. Projektet finansieras delvis av Vinnova.
10 fakta om foder
- Livsmedelssystemet står för cirka 1/3 av världens totala klimatutsläpp. Inom livsmedelsystemet är animalieproduktionen inklusive foderproduktionen den enskilt största källan till växthusgasutsläpp. Lantbruket i Sverige står för 12–14% av Sveriges totala växthusgasutsläpp, siffran omfattar dock inte förädling, transport, konsumtion och avfallshantering (IPCC, CBD, WWF, Naturvårdsverket).
- Globalt beräknas nästan 80 % av lantbruksmarken användas till att förse livsmedelsproducerande djur med foder (Our World in Data). I Sverige används över 60% av åkermarken för att producera foder (Jordbruksverket).
- Fodret står för 54% av klimatavtrycket i svensk grisproduktion, 75% för svensk kycklingproduktion och 75–83% för norsk laxproduktion. Det gör fodret till en av de enskilt största utmaningarna att åtgärda för att åstadkomma en förändring (RISE, SINTEF).
- Konventionellt fiskfoder består ofta av importerade insatsvaror, till exempel vildfångad fisk och soja från exempelvis Brasilien. Huvudingredienserna i svenskt kycklingfoder är ofta vete och certifierad soja. Svenskt grisfoder består av bland annat biprodukter från mejeri- och etanolindustri, samt vete och korn. I ekologiskt grisfoder används ofta även importerad certifierad soja (RISE / Fem ton grön fisk i disk).
- I svenskt djurfoder används främst certifierad soja som är ansvarsfullt producerad, men problemet med icke-certifierad soja globalt är omfattande. Det är en gröda som ofta odlas på sätt som bidrar till skövling av regnskog.
- Dagens foderfiske bidrar till överfiske. Globalt går runt 23% av den fångade fisken till andra ändamål än mat, primärt djurfoder och 76 % av all fisk från svenskt havsfiske går till foder (FAO, Havs- och vattenmyndigheten).
- Omvandling av regnskogar till lantbruk för foder och förändrad markanvändning är tillsammans med överfiske två av de största orsakerna till klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald globalt (FAO/IPBES).
- Cirka 900 000 ton mat slängs varje år i Sverige från livsmedelstillverkare, butiker, restauranger och hushåll. Matsvinnet globalt står idag för 6% av växthusgasutsläppen – tre gånger så mycket som all världens flygtrafik årligen (Naturvårdsverket, Our World in Data). Nästan hälften av allt matavfall från konsumtionsledet går till biogas och biogödsel på åkrar, resten blir värme och el (Naturvårdsverket).
- Det linjära livsmedelssystemet bidrar till onödiga växthusgasutsläpp och att näring läcker ut i Östersjön vilket bidrar till övergödning. Matavfallet skulle i stället kunna nyttjas mer resurseffektivt genom att återcirkuleras och användas i livsmedelskedjan i form av djurfoder (Axfoundation).
- Projektet Fem ton grön fisk i disk har bevisat att regnbågslax kan födas upp på insektsbaserat foder där insekterna i sin tur ätit grönsaksavfall och brödrester från livsmedelsindustrin. Fiskfodret visade sig ha 30–70% lägre klimatavtryck än konventionellt fiskfoder. (Axfoundation/SLU, Mistra Food Future, SINTEF).
Satsningen på fiskfoder skalas upp. Tidigare projekt har bevisat att svensk regnbågslax kan födas upp på insektsbaserat foder med upp till 70% lägre klimatpåverkan. Foto: Roxen Communication/Axfoundation
Fodret står för 54% av klimatavtrycket i svensk grisproduktion. I projektet kommer framtidens foder testas för gris. Foto: Marie Liljeholm/SLU
Fodret står för 75 % av klimatavtrycket för svensk kycklingproduktion. Framtidens foder testas för bland annat matfågel. Foto: Stjärnägg/Commons Creative
Framtidens foder testas även för ägg från värphöna. Foto: Stjärnägg/Commons Creative
Kontakt
- Linda Andersson, Kommunikationsansvarig, Axfoundation, , +46 (0)73 – 087 15 70
- Christian Sjöland, Projektledare inom Framtidens mat, Axfoundation , +46 (0)76 – 119 16 35
- Madeleine Linins Mörner, Programansvarig, Framtidens mat, Axfoundation, , +46 (0)70-950 35 35
- Cecilia Lalander, Forskare vid Institutionen för energi och teknik; Kretsloppsteknik vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), , +46 (0)18-67 38 16
- Hanna Carlberg, Projektkoordinator för projektet samt forskare inom institutionen Husdjurensutfordring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), , +46 (0)70-694 48 08