Smart Svensk Sjömat – hela fångsten på tallriken

Trots en lång kuststräcka och hundratals sjöar importeras merparten fisk till Sverige, nästan 75 %. Rekommendationen är att äta mer fisk, men för att konsumtionen ska vara hållbar behöver fler arter och en större andel av varje fisk som fångas landa på tallriken. I projektet Smart Svensk Sjömat samarbetar aktörer från hela värdekedjan för att stärka ett långsiktigt och hållbart insjö- och Östersjöfiske. Projektet är en uppföljning och skalning av det tidigare projektet Underutnyttjade fiskarter, som resulterade i en storskalig infrastruktur för hantering, beredning och försäljning av svenska insjöfiskar samt produkter för food-service och konsumenter.

Braxen – en underutnyttjad fiskart som visst går att äta. Foto: Linda Prieditis

Problem

I Sverige konsumeras främst lax, räkor, sill och torsk – dessa fyra fiskarter står tillsammans för nästan 65% av all konsumtion av blå mat. Sverige importerar dessutom tre fjärdedelar av all fisk som äts – samtidigt som mindre än 75% av den fisk som fångas av svenska båtar blir till livsmedel. I stället går en stor andel fisk till foder. Fiskar som braxen och lake används i begränsad omfattning och när siklöjan fiskas är det rommen som blir till mat. Det här är ett enormt resursslöseri både ekonomiskt och miljömässigt. Den fisk som fångas i Sverige kan nyttjas bättre, men hittills har det inte varit kommersiellt gångbart att ta vara på hela fisken. Det saknas marknadsförutsättningar och infrastruktur för att ta vara på fiskar, och delar av fiskar, som vanligen inte äts.

Vår lösning

Projektet Smart Svensk Sjömat kartlägger och utvärderar fiskar som idag blir bifångst, biogas eller foder. Dessutom utvecklas näringsrika, attraktiva livsmedelsprodukter som tar vara på en betydligt större del av fisken. Bland annat utvärderas bifångst som braxen och lake, samt hur mer än rommen från den goda siklöjan kan användas i livsmedel. För att åstadkomma detta ökar Axfoundation samarbetet mellan en bredd av aktörer, från yrkesfiskare, producenter och bransch till forskare och ideella organisationer.

Arbetet byggs vidare på resultat och lärdomar från det tidigare projektet Underutnyttjade fiskarter som gjort det möjligt för braxen att gå från bifångst till uppskattad resursfisk. Förutom storskalig infrastruktur för beredning av svenska insjöfiskar resulterade projektet i flera hållbara, näringsrika och goda livsmedelsprodukter: braxenfärs för food-service och fish cakes på braxen tillgänglig i frysdisken för konsument.

Projektets mål är:

Ett stärkt långsiktigt och hållbart insjö- och östersjöfiske genom ökat samarbete.
Tillvaratagande av lokala råvaruresurser som inte blir livsmedel.
Framtagande av goda, näringsrika och hållbara produkter baserade på svenskfångad fisk, för ökad självförsörjningsgrad.

Normalt används bara löjans rom, men det går bra att äta hela fisken, som här: friterad löja.

Snacksiga braxenbollar är ett annat exempel på näringsrika produkter baserade på svenskfångad fisk.

Vår insats

Axfoundation har tagit initiativ till Smart Svensk Sjömat i egenskap av brygga och plattform för projektet, som kräver viss storskalighet och samarbete mellan existerande småskaliga fisken. Risken är annars att import konkurrerar ut svenskt fiske. Vår uppgift framåt i projektet är enande och drivande. Dessutom undersöks marknadens behov och efterfrågan med målet att utveckla lönsamma produkter och koncept. Det kan inkludera anpassningar till existerande infrastruktur, eller att se över möjligheter till vidareutveckling och analysera näringsinnehåll och miljögifter.

Hållbart ska vara gott. Noggranna smaktester görs innan fisken landar på tallriken.

Resultat

Projektet Smart Svensk Sjömat bygger vidare på lärdomarna från det tidigare projektet Underutnyttjade fiskarter, som gjorde det möjligt för fiskarten braxen att gå från bifångst till uppskattad resursfisk. Projektet resulterade i en storskalig infrastruktur för hantering, beredning och försäljning av svenska insjöfiskar.

Projektet resulterade också i flera hållbara, näringsrika och goda livsmedelsprodukter. Sedan 2021 säljs braxenfärsen till food service via aktörer som Menigo samt Martin & Servera. Sedan vintern 2022 säljs braxen även till konsument som frysta fish cakes av dagligvaruaktören Axfood under varumärket Garant.

Den utvecklade infrastrukturen och uppgraderingen av fiskarten braxen ledde till att småskaliga fiskare fick tillgång till ytterligare en inkomstkälla.

Inom projektet gjordes utvärderingar som slog fast att fisket av braxen kan öka i de två svenska sjöarna Vänern och Mälaren. IVL bekräftade också att nivåerna av miljögifter i braxen är generellt sett låga; braxen kan ätas riskfritt flera gånger i veckan.

En klimatsmart logistikkedja för svensk insjöfisk utvecklades. Produkter med svensk braxenfärs har endast en tredjedel så stort klimatavtryck jämfört med storsäljare som lax.

Det uppföljande projektet Smart Svensk Sjömat skalar upp och inkluderar fler fiskarter, samt fokuserar på offentliga måltider.

Läs rapporten från det tidigare projektet Underutnyttjade fiskarter – Svensk braxen från sjö till tallrik.

Se filmen från det tidigare projektet här nedan.

Partners

I projektet Smart Svensk Sjömat samarbetar Axfoundation med Guldhaven, Sveriges Fiskares Producentorganisation, Svenska Fiskauktioner, Svenska Insjöfiskarenas Centralorganisation, RISE, Race for the Baltic, Martin & Servera och Kalmar-Öland Trädgårdsprodukter. Delar av Smart Svensk Sjömat finansieras av Jordbruksverket via projektet ”Blåa värdekedjor för siklöja, braxen och lake”.