Forskning på biobaserade plaster – FibRe skapar framtidens material
2025.04.20

FibRe är ett forskningssamarbete som siktar på att utveckla nästa generations biobaserade plaster – forskning som ska ersätta dagens fossila plast.
FibRe är ett Vinnovafinansierat forskningskonsortium som siktar på att utveckla nästa generations biobaserade plaster. Sedan början av 2025 är Axfoundation partner. Målet är ett material som uppfyller samma funktioner som dagens problematiska plaster, men som är gjort av lokal biomassa och är biologiskt nedbrytbart.
Världsledande forskning pågår på Chalmers och KTH i samverkan med industripartners. I centrumbildningen FibRe har Axfoundation rollen som brygga mellan akademi och industri och ser gärna alger och hampa som insatsvara till forskarna.
FibRe bildades 2020 med visionen ’ett hållbart samhälle där fossilbaserade termoplaster ersätts med cellulosabaserade material’. I början av 2025 gick centrumbildningen in i sin andra femårsfas med tillkommande partners, varav Axfoundation är en.
Koden som forskarna i FibRe försöker knäcka är hur lignocellulosa kan göras termoformbar – det vill säga hur växters egna molekyler och fibrer kan användas och, med minimal modifiering av dessa strukturer, under värme och tryck formas till önskvärda material. Målet är att dessa material ska ha samma egenskaper som dagens plaster men samtidigt vara biologiskt nedbrytbara och möjliga att materialåtervinna.
Lignocellulosa
Lignocellulosa är ett material som finns i växters cellväggar – alltså det som bygger upp växterna och gör dem starka och stabila.
Det består av tre huvuddelar:
- Cellulosa – som är långa kedjor av socker. Det är den vanligaste byggstenen och används till exempel för att göra papper.
- Hemicellulosa – också gjort av socker, men i kortare och mer oordnade kedjor än cellulosa. Fungerar som koppling mellan cellulosa och lignin.
- Lignin – ett ämne som, tillsammans med hemicellulosa, fungerar som ”lim” och håller ihop allt. Det gör också växten hård och skyddar mot angrepp från svampar och bakterier.
Lignocellulosa finns i till exempel trä, halm, och gräs. Det är ett viktigt material inom forskning eftersom man kan använda det för att göra biobränslen, papper, och till och med miljövänliga plaster.
Termoformbara plaster
Termoformbara plaster är plaster som blir mjuka när man värmer dem – och då kan man forma dem till olika saker. När de svalnar blir de hårda igen. Ett exempel från vardagen är plastmatlådor, förpackningar eller leksaker.
Det smarta är att man kan värma upp plasten igen och forma om den. Det gör den återvinningsbar och användbar i industrin.
Idag finns en uppsjö av både biobaserade och biologiskt nedbrytbara plaster men tyvärr medför många av dem ett antal problem. Biobaserade plaster är ofta så hårt modifierade att det färdiga materialet inte skiljer sig från den fossila motsvarigheten. I dessa plaster är det framför allt råvaran som har bytts ut men problematiken med nedskräpning och mikroplaster kvarstår.
Vidare kommer ofta den biomassa som används, exempelvis majs eller sockerrör, från problematiska internationella värdekedjor där odlingsmarken konkurrerar ut matproduktion. Biologiskt nedbrytbara plaster å sin sida, adresserar problematiken med nedskräpning och mikroplasten, men saknar ofta de funktionella egenskaper som fossilbaserade termoformbara plaster har.
Om FibRe lyckas med att med utveckla material med samma funktioner som dagens problematiska plaster – men som samtidigt är biologiskt nedbrytbara och där råvaran kommer från lokal biomassa – skulle det vara en viktig pusselbit till att lösa en av världens största miljöproblem.
Det är verkligen sökandet efter den heliga graalen. Plaster är fantastiska material som fyller oändligt många funktioner i vårt samhälle. FibRe representerar forskningsfronten i världen för att hitta hållbara alternativ till dessa plaster, så det är enormt spännande.
– Hanna Hobohm Skoog, programansvarig på Framtidens material på Axfoundation.
Under de fem år som centrumbildningen FibRe har pågått har forskarna ägnat sig åt grundforskning med skogens råvaror som resurs. I den andra fasen, som officiellt invigdes i början av 2025, kombineras den grundläggande forskningen med demonstratorprojekt och praktiska samarbeten med parter från industrin. Målet är att demonstrera och skala praktiska lösningar.
Därutöver breddas fokus till andra lokala biomassor såsom alger och hampa. Hanna Hobohm Skoog sitter även i den strategiska gruppen och bidrar med hållbarhets- och marknadsperspektiv.
Axfoundation intar rollen som språngbräda och brygga mellan forskning och praktik. En dröm hade varit att använda sidoströmmar från våra agrara näringar och andra underutnyttjade lokala bioråvaror och göra termoformbara plaster av dem.
– Hanna Hobohm Skoog, programansvarig på Framtidens material på Axfoundation.
Aktiviteter och resultat inom FibRe kommer att kommuniceras kontinuerligt.

I den andra fasen av projektet kommer grundläggande forskning kombineras med demonstratorprojekt och praktiska samarbeten med parter från industrin.
Partners
Vinnovas forskningskonsortium FibRe är ett samarbete mellan Chalmers och KTH i partnerskap med AstraZeneca, Battenfeld, Essity, Fasadglas, IKEA, Nouryon, Packbridge, Stiftelsen Chalmers Industriteknik, Stora Enso och Tetra Pak. I fas två anslöt AB Karl Hedin Bio Innovation, Ahlstrom, Autoform, Axfoundation, Billerud, Excillum, Nolato, Nordic SeaFarm, Skogsindustrierna, Svensk Hampaindustri, Unilever och Woodcomposite Sweden AB.