Människans Natur djupdyker under ytan

2019-04-11: När Axfoundation för åttonde gången anordnade seminariet Människans Natur, tog sig experter an naturen, kroppen, samhället, haven och klimatet – alla med siktet att komma under ytan. Hur designar vi för en bio-cirkulär ekonomi? Är tarmfloran det nya superorganet? Har nationalpopulismen kommit för att stanna? Hur påverkar jakten på råvara våra djuphav? Och hur kan vi gå från uppgivenhet inför en klimatapokalyps – till målmedveten handling? Människans Natur kommer att sändas i Kunskapskanalen (UR) under året, men redan nu finns glimtar från talare och paneler tillgängligt.

 

Under ytan – Naturen

Carole Collet– En hållbar framtid är biobaserad och cirkulär, konstaterar Carole Collet, professor i design och chef för Sustainable Innovation vid Central Saint Martins, University of the Arts London, och ger åhörarna en inblick i hur vi designar för en bio-cirkulär ekonomi.

Carole Collet visar med exempel hur det i skärningspunkten mellan design och biologi växer fram ny forskning och nya innovationer inom hållbara material och produktionssystem. Ett av dem är framtagning av nya material utifrån mycena och alger som skapar osannolika mönster.

Elin Larsson och Rebecka Carlsson

Ett annat exempel på cirkulär ekonomi är där Filippa K gör om avfall till mode. Elin Larsson, tidigare hållbarhetschef på det svenska modeundret, och även grundare till Elco visar hur avfallsvara från en tung industri kan bli insatsvara i en snabbrörlig modebransch.

– Axfoundation undersökte vilka avfallsströmmar man hade inom Axel Johnson-gruppen. Då hittade vi en industri inom AxInter som använde en viss typ av spännband som endast kan användas ett fåtal gånger innan de slängs, på grund av säkerhetsskäl. De är gjorda av 100% polyester – vilket är en fantastisk resurs för modeindustrin. Vi kopplade ihop återvinnaren av spännband med producenten av kappor, och nu har de lyckats återvinna polyestern till pellets som kan göras till nytt tyg igen, berättar Elin Larsson.

Under ytan – Kroppen

Med artificiell intelligens och maskininlärning på frammarsch öppnas nya möjligheter att förutse och påverka vår hälsa – och våra prestationer. Det är fullt möjligt att hacka människan genom bio-hacking, menar Teemu Arina, futurist, grundare av Biohacker Summit samt författare till boken Biohacker’s handbook.

Teemu Arina– Hur stor del av din kropp kan du ersätta innan du upphör att vara människan? Fem procent, tio, tjugo, femtio? Många av oss har ju redan glasögon för att förbättra vår syn, men kan vi ersätta dem med en dator som kopplas till internet så att man kan se långt och detaljerat? Precis som man ersätter en höft för att kunna gå. Varför stanna vid att återskapa en funktionalitet som man gör idag, när man man kan ta det längre och förbättra en funktionalitet, frågar sig Teemu Arina.

Samtidigt som vi idag inte kan påverka vår genetik, visar nya forskningsrön att tarmens mikrober kan vara nyckeln till vår fysiska och mentala hälsa. På så sätt menar vissa att man kan hacka sin hälsa och förebygga sjukdomar. Är det så, att tarmfloran är det nya superorganet? Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds Universitet, brinner för tarmfloran och förklarar utan omskrivningar att man felaktigt oftast pratar bara om bakterier i avföringsproverna, men att mikroorganismerna i tarmen väger cirka 1,5 kg. Ungefär lika mycket som hjärnan eller levern.

Under ytan – Samhället

I europeiska länder stiger de nationalpopulistiska rörelserna. Enligt Matthew Goodwin, professor vid University of Kent, är några av de bidragande faktorerna en snabb samhällelig, demografisk och ekonomisk förändring. Hur kan vi förstå rötterna, uppkomsten och effekten av nationalpopulism i traditionella liberala demokratier? Matthew Goodwin och Åsa WikforssMatthew Goodwin menar att man alltför länge låtit myter och snuttefiltar förklara framväxten av en allt mer extrem populism – utan att faktiskt agera.  Han menar också att spänningen mellan medelklassens liberala tjänstemän och den socialkonservativa arbetarklassen är det som ligger bakom det överlag dramatiskt minskande stödet för socialdemokratin i Europa.

– Frågan som vänsterpartier och mittenpartier i Europa bör ställa sig nu är inte ”Hur kan vi återfå makten?” utan ”Hur kan vi överleva?” Och jag är orolig att detta kommer att bana vägen för en mycket mer polariserad politik,  menar Matthew Goodwin.

Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms Universitet utmanar och resonerar kring om nationalpopulism här för att stanna?

Under ytan – Haven

Diva AmonEfter att ha hört vad som bubblar under ytan i samhället tog gästerna på sig dykarmasken och förflyttades ned 5 km till djuphavets botten. Diva Amon, djuphavsbiolog specialiserad på människans påverkan, visar på att mer än 99 procent av djuphaven är outforskade – samtidigt som de är centrala för att håller oss vid liv – och besitter eftertraktade naturresurser på avlägsna djup.

– Nästa generations gruvdrift kommer att äga rum i djuphavet, säger Diva Amon, och hoppas på en balans mellan behovet av mineraler – och att bevara vår sista utpost på planeten.

Redan idag märks ett väsentligt avtryck i haven utifrån mänsklig aktivitet. Sökandet efter naturresurser ger ett avtryck – men även människans efterfrågan på fisk. Idag har ett förhållandevis litet antal aktörer ett enormt inflytande över haven och fisket. Henrik Österblom, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, har bedrivit forskning om ekosystemens dynamik och förvaltning i Östersjön och i haven runt Antarktis. Kan världens centrala aktörer transformera den globala fiskeindustrin?

– Vi har för första gången lyckats samla både forskare och de största internationella fiskeföretagen vid samma bord, med målet att rädda haven, berättar Henrik Österblom, en av initiativtagarna till Seafood Business for Ocean Steawardship.

Under ytan – Klimatet

Per Esben StoknesKlimatet som ödesfråga. Flygångest. Barnskam. Klimatapokalyps. När larmrapporterna duggar tätt om hur det står till med den globala uppvärmningen och vilka konsekvenser de har borde väl alla agera som om huset stod i brand? Men det gör vi inte. Per Espen Stoknes, psykolog och ordförande för Center for Green Growth vid Norwegian Business School, menar att det är kognitiva barriärer som hindrar oss från att både tänka och agera kring global uppvärmning.

– En av barriärerna är avstånd (distance). När vi hör om klimatförändringar är det oftast något som sker långt ifrån oss, både geografiskt och i tid. Det är abstrakt. Det handlar om PPM-nivåer, och om förändringar någonstans i Arktis. Det är inte här och nu – och det är detta som hjärnan registrerar. Dessutom upplevs klimatförändringarna som om det är utanför min kontroll och påverkan, och då agerar jag inte, menar Per Espen Stoknes.

Samtidigt identifierar han strategier för att prata om klimatförändringar på ett sätt som leder till handling – inte till apokalypsutmattning. För att vända på kommunikationen som skapar avstånd, behövs social kommunikation menar Per Espen Stoknes och lyfter exemplet med elbilar i Norge; när en boende i ett område skaffar elbil ökar sannolikheten markant för att grannar gör det samma.  Han lyfter också vikten av att ge positiva exempel; för varje domedagspredikan behöver man lyfta minst tre goda klimatexempel för att få gehör.

Om Människans Natur: Axfoundation anordnar årligen en konferens som undersöker människans inre och yttre natur, och naturen själv. Temat för 2019 var Under Ytan och konferensen hölls i Eric Ericssonhallen i Stockholm den 9 april. Seminarierna samlade 230 gäster samt internationella och svenska talare.

 

 

#cirkulär ekonomi, #hållbarhet, #integration, #leverantörsansvar, #livsmedel, #Människans Natur

Dela denna artikel

Aktuellt på Axfoundation

Alla artiklar