Frågor & svar om produktpass

Fråga: Vad gör projektet ProPare?

Svar: ProPare-projektet har utvecklat en prototyp som visar hur en global, standardiserad infrastruktur för digitala produktpass kan fungera i praktiken. Lösningen baseras på en uppsättning öppna, konkurrensneutrala och globala standarder för att koppla all typ av produktinformation och hållbarhetsdata till produkter under hela livscykeln, oavsett bransch, företag eller produktkategori.

ProPares prototyp är en generisk lösning som gör det möjligt för företag att tillgodose kraven på produktpass gentemot myndigheter och konsumenter. Lösningen kan användas oavsett aktör i kedjan – som företag, statlig aktör eller konsument. Prototypen uppfyller alla de grundläggande villkor som föreslås i EU:s förordning om ekodesign för hållbara produkter (ESPR).

ProPare-projektet drevs i bred samverkan mellan de icke-vinstdrivande aktörerna Axfoundation, Svensk Handel, Miljömärkning Sverige AB, och den globala standardiseringsorganisationen GS1. Tre varumärken var med i pilotfasen (feb 2022-mar 2023): Ahlsell, Dagab och Mio. Blue Cromos är apputvecklare.

Fråga: Vad menas med öppen, global och konkurrensneutral standard?

Svar: En standard som vem som helst får använda, som är utformad för att fungera i alla världsdelar och där aktörer i alla länder kan delta i governance av standarden.

Fråga: Vad är en resolverfunktion?

Svar: Ett IT-system som gör att verifierad data om produkter kan överföras i realtid från en flera olika källor till en flera olika mottagare, utan att förvanskas under vägen.

Fråga: Vilka källor pekar resolvern i ProPare till?

Svar: Till varumärkesägaren som beskriver produkten. Och till Nordisk Miljömärkning, som svarar på frågan; Är produkten Svanenmärkt? Om svaret är ja så skickas en bild med Svanenmärket, produktens licensnummer och namnet på den organisation som utfärdat licensen, t.ex. Miljömärkning Sverige AB.

Fråga: Vad menar ni med demo-app?

Svar: En mobilapplikation avsedd att skapa förståelse för hur den bakomliggande infrastrukturen för produktpass fungerar och hur den kan skalas upp till fler att inkludera flera typer av data från fler datakällor, och till fler produkter.

Fråga: Varför ingår certifiering med Svanenmärket som produktinformation i ProPare?

Svar: Certifiering innebär att en certifieringsorganisation har tagit fram krav på miljöprestanda och verifierat att en produkt klarar kraven. Certifieraren är ombud för de konsumenter och inköpare som vill ställa sådana krav. I ProPare hämtas besked om kraven är uppfyllda direkt från Nordisk Miljömärkning som ansvarar för Svanenmärket.

Fråga: Vilka krav uppfyller en Svanenmärkt produkt?

Svar: En produkt som är Svanenmärkt uppfyller produktspecifika miljö-, hälso- och kvalitetskrav i alla relevanta skeden av livscykeln – råvaror, produktion, användning, återanvändning och återvinning. Kraven är utformade för att skydda miljö och hälsa genom att fokusera på biologisk mångfald i skog, mark och hav, begränsning av farliga ämnen, resurseffektivitet, cirkulär ekonomi och minskning av utsläpp av växthusgaser.

Fråga: När blir det lag på produktpass?

Svar: EU:s ramlagstifning för produktpass (Ecodesign for Sustainable Products, ESPR) förväntas beslutas under våren 2024. Därefter kommer EU successivt publicera mer detaljerade produktkategorispecifika regler. Prognosen är 3-4 kategorier per år och totalt ca 30 stycken kategorier.

Fråga: Kommer lagen att gälla alla produkter? Berörs livsmedel av produktpass?

Svar: Lagen väntas gälla alla produkter som säljs på EU-marknaden, undantaget livsmedel, djurfoder och medicinska produkter. Inte heller förpackningar behöver egna produktpass

Fråga: Vilka produkter kommer att få produktspecifik lagstiftning först?

Svar: EU-kommissionen förväntas införa produktspecifik lagstiftning inom textil, elektriska produkter, batterier och möbler först.

Fråga: Kommer lagen gälla bara i EU eller även utanför EU, alltså för produkter som är producerade utanför EU.

Svar: Lagen kommer att gälla alla produkter som säljs i EU, oavsett var de produceras. Det är den som för in produkten i EU som ska säkerställa att ett produktpass finns. Det innebär att både svenska/europeiska företag med utländsk tillverkning och utländska företag som vill sälja produkter i Europa måste följa lagen om produktpass. Alla företag kommer därmed att konkurrera på lika villkor. Det återstår dock att se hur online-försäljningen från länder utanför EU direkt till konsument kommer att inkluderas. Det är idag en utmaningen då de ofta inte följer EU-lagstiftning.

Fråga: Vad gäller för förpackningar för livsmedel?

Svar: För närvarande säger sig EU inte planera för särskilda produktpass för förpackningar inom ramen för Ecodesign for Sustainable Products, ESPR, men detta kan komma att ändras.

Fråga: Kommer det att krävas ett eget produktpass på en förpackning till en vara eller endast på varan man säljer?

Svar: Förpackningar behöver inte ha egna produktpass enligt det lagförslag som bereds just nu. Det finns andra lagstiftningar som reglerar innehåll, insamling och återvinning av förpackningar. Däremot kommer varans produktpass i många fall att finnas både på själva produkten och på förpackningen för att underlätta för kunden vid köptillfället. Det är därför viktigt att formaten för överföring av information kan kommunicera med varandra, så att det exempelvis inte behövs olika QR-koder på förpackningen.

Fråga: Vi säljer livsmedel – te i ask och påse, som återvinns – vad mer kan vi göra?

Svar: Enligt nuvarande information från EU (november 2022) planeras ingen produktspecifik lagstiftning för Ecodesign for Sustainable Products, ESPR. För livsmedel och förpackningar finns dock andra särlagstiftningar att förhålla sig till, som i vissa fall kan komma att kräva motsvarande information som ESPR.

Fråga: När kan det komma produktspecifik lagstiftning för övriga produkter, till exempel målarfärg och bivax, kem, rengöringsmedel och övriga kemikalier?

Svar: EU har inte kommunicerat en tidsplan för de olika produktkategorierna som kommer att regleras inom ramen för Ecodesign for Sustainable Products, ESPR. För vissa produkter, till exempel byggvaror, som ju kan omfatta målarfärg, finns idag andra regelverk med motsvarande krav på redovisning av viss hållbarhetsinformation.

Fråga: Skulle digitala produktpass kunna implementeras inom hälso- och sjukvården som en lösning så att alla länder kan ha uppdaterad produktinformation om medicintekniska produkter i stället för att alla länder/regioner hanterar artikeldata via antingen egna databaser, produktkataloger eller GDSN, Global Data Synchronisation Network?

Svar: Tekniskt sett ja, men i en så regleringsstyrd miljö som medicinsktekniska produkter sker inte alltid förändringar så snabbt. I den aktuella lagstiftningen för produktpass, (Ecodesign for Sustainable Products, ESPR) är medicinsktekniska produkter undantagna.

Fråga: Finns det projekt som utvecklar produktpass för textilbranschen just nu?

Svar: Ja, i Sverige finns till exempel projektet TrusTrace (delprojekt inom Trace4Value) och projektet Produktpass som möjliggörare för cirkulära möbelflöden, som båda omfattar textilprodukter. I det EU-finansierade projektet CIRPASS utvecklas prototyper till produktpass inom tre kategorier, varav textilier är en.

Fråga: Kommer produktpass kunna identifiera på produktkategorinivå eller enskilda exemplar av produkten?

Svar: Det beror på produktkategori. Produkter som behöver hanteras under sin livslängd kommer i många fall behöva identifieras på individnivå, medan för förbrukningsprodukter kommer det att vara tillräckligt med produktnivå eller batchnivå.

Fråga: Produktpass ska bidra till att produkter utvecklas så att de enklare kan repareras, vid till exempel byte av trasiga delar. Kommer då producenter som tillverkar reparerbara produkter sälja färre produkter?

(Till exempel om en konsument har en mobil där en del går sönder i dag, och delen inte kan bytas ut – så är ju konsumenten ”tvungen” att köpa en ny mobil.)

Svar: Ett av syftena med Ecodesign for Sustainable Products, ESPR, där produktpassen ingår, är att styra mot affärsmodeller som är mer cirkulära och resurseffektiva, så om ESPR får avsedd effekt är nog svaret på frågan ”ja”. Därför blir det viktigt för företag att utveckla sitt erbjudande med tjänster, service, reservdelar etc.

Fråga: Hur kommer det fungera med GDPR och säkrad personlig integritet om man ska föra logg över tidigare ägare för att säkra att produkten inte är stulen?

Svar: Det kan ju finnas andra sätt att säkra att produkten inte är stulen än att känna till de tidigare ägarna. Det kan ju exempelvis räcka med att produkten inte finns med i ett register över stulna produkter.

Fråga: Innehåller produktpassen några regler/standarder kring egenskapsdefinitioner? Hur ska exempelvis egenskaper entydigt kunna identifieras/kommuniceras utan att det försvårar automatiseringen?

Svar: En del i det pågående arbetet inför utfärdandet av produktspecifik lagstiftning blir att välja existerande eller definiera och standardisera nya terminologier/taxonomier för de egenskaper som behöver redovisas i produktpassen.

Fråga: Kommer produktpasset (QR-koden) behöva sitta på produkten eller på förpackningen?

Svar: Produktidentiteten (inkodad i till exempel en QR-kod) ska sitta på produkten eller finnas i dokumentation som följer med produkten. I normalfallet kommer samma kod troligen att sitta även på förpackningen, för att underlätta köpbeslut (så att konsumenter kan komma åt informationen före köp) och för att kunna använda koden i butikskassor vid köp utan att behöva öppna förpackningen.

Fråga: Hur ser beslutsprocessen i EU ut kring produktpass?

Svar: Den 30 mars 2022 lade EU-kommissionen fram lagstiftningsförslaget Ecodesign for Sustainable Products, ESPR, i vilket krav på att ett digitalt produktpass ska utvecklas. EU-rådet och EU-parlamentet tar fram sina respektive positioner om lagförslaget och de tre parterna förhandlar sedan om en slutgiltig lagstiftning via en så kallad trialog. Den förhandlingen (trialogen) bör tidigast vara slutförd i början av 2024. Därefter ska produktpasset implementeras i produktspecifik lagstiftning, vilket bör ske tidigast 2025. Tidsramarna kan dock mycket väl komma att ändras under förhandlingarnas gång.

Fråga: Jag tycker det går relativt bra att hitta information om vad som ska finnas i produktpassen avseende tillverkningsprocessen, men har svårt att hitta information om vilken data som bör/ska ingå kring hur exemplaret används (till exempel hur det repareras, tvättas etc.) Var finns info om det? Finns det utvecklade ramar för det?

Svar: Det finns inte mycket information om det, och heller ingen tydlig eller enhetlig bild av hur det ska gå till. Det är inte ens särskilt tydligt i Ecodesign for Sustainable Products Regulation, ESPR, medan det i EU:s kommunikation om ESPR nämns frekvent. Detta kommer att bli en av alla frågor som kommer behöva besvaras när den produktspecifika lagstiftningen börjar rullas ut.

Fråga: Hur går arbetet med att få till en standard för att mäta produkters CO₂e och miljöavtryck? Gärna specifikt för IT-produkter (PCF:er på laptops, datorer etc.).

Svar: När det gäller att mäta ”Product Carbon Footprint” så finns det redan en uppsjö av både standarder, miljödeklarationer eller verktyg som gör detta i olika utsträckning (t.ex. ISO 14040, ISO 14044, ISO 14067, ISO 14025, PAS 2050, Product attribute to impact algorithm tool (PAIA) etc.). Men tillverkarna gör inte alltid på samma sätt, dels på grund av att vissa av standarderna är väldigt breda, men också för att tillverkare har en viss flexibilitet i hur de väljer att utvärdera sina produkter. TCO Development bevakar den metodik som EU ligger bakom, PEF (Product Environmental Footprint), där så kallade Category Rules kan tas fram för en viss typ av produkter i syfte att de ska vara jämförbara. När det kommer till IT-produkter, som exempelvis laptops och datorer så har det inte gjorts speciellt stora framsteg ännu på att få till Category Rules för detta, utan det ligger minst ett par år fram i tiden. Eftersom det är så pass stor variation på underlaget anser TCO Development att man i dagsläget inte bör använda PEF som beslutsunderlag vid inköp av en produkt. Däremot går det att använda PEF för att bilda sig en uppfattning om effekterna av de produkter man köper.

Fråga: När kommer SIS, Swedish Institute for Standards, vara klara med standardiseringen kring cirkulär ekonomi.

Svar: Standardiseringsarbete brukar ofta ta lite tid då det kan dyka upp fler närliggande frågor som behöver hanteras. De första standarderna om terminologi, vägledning m.m. ska komma ut på remiss under 2023 och planeras publiceras sent 2023 eller i början av 2024, men allt detta är beroende på mängden kommentarer och utfallet av röstningarna. På SIS hemsida kan man se pågående arbeten under fliken ”Arbetar nu med”.

Fråga: Hur kan olika aktörer komma åt produktpasset senare i ledet när förpackningen inte längre finns tillgänglig? 2D-koden sitter väl bara på förpackningen?

Svar: Enligt Ecodesign for Sustainable Products Regulation, ESPR, är tanken att identifierare ska sitta direkt på produkten med en teknik som gör att den sitter kvar och är läsbar under produktens hela livslängd. När de digitala produktpassen finns och fungerar fullt ut ska information kunna nås genom att scanna en kod på produkten, till exempel en QR-kod som är specifik för produkten.

Fråga: Finns det en global standard för produktpass?

Svar: Det finns ingen komplett global standard för produktpass. Däremot finns ett flertal standarder som kan användas för olika delar inom ramen för produktpass. Det finns bland annat globala standarder för identifiering av produkter, platser och parter, märkning av produkter (till exempel streckkoder) och standarder för den information som produktpassen ska innehålla. Det pågår initiativ för att skapa en global produktpasstandard där flera av de redan existerande standarderna kombineras.

Fråga: Kommer det att bli tredjepartsgranskning av informationen som producenterna angett i produktpasset, för att säkerställa att informationen är sann och trovärdig?

Svar: Varumärkesägaren är ansvarig för att produktinformationen stämmer och att den kommuniceras på ett transparent sätt. Det är varumärkesägaren som själva väljer om de vill använda tredjepartsgranskning eller tredjepartscertifiering för att visa produktens prestanda och på så sätt få den informationen granskad. Troligen kommer även myndigheter att utöva tillsyn för att säkerställa att informationen är korrekt.

Fråga: Kommer det finnas möjlighet för konsumenten att bidra med data i produktpassen?

Svar: Det bedöms vara tanken i ett längre perspektiv, men sannolikt inte i ett första skede. Informationen kommer att baseras på ”need to know” snarare än ”nice to know” för att informationsmängden ska bli hanterbar. På sikt kommer det att bli viktigt att uppdatera produktpasset med information om service, reparationer och underhåll på produkter med lång livslängd och flera ägare.

Fråga: Har ProPare-projektet undersökt möjligheterna att lägga till andra certifieringar än Svanen?

Svar: Nej, men vi har presenterat ProPare-projektet för alla större aktörer inom tredjepartscertifiering. I ProPare användes Svanen som exempel, men eftersom vi tig fram en lösning som baseras på globala standarder så kommer fler tredjepartscertifieringar enkelt att kunna kopplas på.

Fråga: Kommer produktpass att ersätta en del av informationen som det idag finns lagkrav på att det ska finnas på etiketter?

Svar: Ja, produktpasset kommer att ersätta en del av den tryckta informationen som idag finns på exempelvis etiketter och i manualer. Digital information går mycket enklare att uppdatera vilket spar både tid och resurser. Däremot kommer det under överskådlig tid även att finnas information på förpackningar, för att säkerställa att alla konsumenter har tillgång till lagstadgad produktinformation vid köptillfället.

Fråga: Borde inte QR-koden när den skannas ”vanligt” med mobilen, leda till ett produktpass i stället för produktens webbsida?

Svar: Det är företaget som märker produkten och lägger upp informationen i sin resolver som bestämmer vilken information en vanlig skannare i mobilen ska länkas till. Om företaget gör bedömningen att länkning till det digitala produktpasset är viktigast så kommer den som scannar att länkas dit, men det kommer inte vara obligatoriskt att göra på det sättet.

Fråga: Vad händer om man skannar QR-koden med kameran i stället för i appen?

Svar: I ProPare-projektet kom vi överens om att användaren kommer till en webbsida hos varumärkesägaren med information om produkten. Det finns inget lagkrav som kräver det, så flera olika alternativ kan väljas.

Fråga: Vad menas med att data/information bara ska delas en gång?

Svar: Det betyder att informationslagringen är decentraliserad och hämtas från originalkällan varje gång den efterfrågas, i stället för att information lagras i flera olika centrala databaser. Därmed minskar risken för inaktuell information.

Fråga: Om man har intermediära produkter men inte har grundkrav på produktpass på den slutliga produkten – vad gäller?

Svar: Det scenariot kan absolut uppstå, men det är då viktigt att komma ihåg att ett produktpass inte alltid kommer att användas hela vägen till konsumentledet. Ett produktpass för intermediära produkter kan vara till stor nytta i utbytet mellan aktörer tidigare i förädlingskedjan, samt för offentliga aktörer att kunna kontrollera och bedriva tillsyn.