Hållbart jordbruk, vad är det egentligen?

2024.03.22

Maria Lundesjö är livsmedelsagronom i grunden och har disputerat inom ämnet Livsmedelsvetenskap vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Hon är även projektledare inom programområdet Framtidens mat på Axfoundation.

Maria Lundesjö spanar: En sak är säker: För att föda jordens befolkning utan att riskera katastrofala miljökonsekvenser måste vi ändra på sättet vi producerar vår mat. Punkt. Men hur? När hållbart jordbruk är i fokus blandas det friskt mellan olika termer som beskriver odling på olika sätt; ekologiskt, konventionellt, regenerativt, conservation agriculture… Listan kan göras lång. Men vad betyder de egentligen? Vilka för- och nackdelar finns? Är de verkligen helt olika eller finns det gemensamma nämnare? Och finns det en som är bäst? Håll i er. Nu reder vi ut begreppen!

Låt oss börja där Axfoundation alltid börjar. I problemställningen och frågan varför: Varför är hållbart jordbruk viktigt?

Jo. För att omställningen till ett hållbart jordbruk är fundamental. Oundviklig. Och livsnödvändig. Utmaningarna inom det globala jordbruket är monumentala. Jordbruksmark tar upp ca 40 % av jordens landyta (majoriteten används till foder). Livsmedelssektorn står för nära en tredjedel av de globala klimatgasutsläppen, 75-80% av förlusten av biologisk mångfald, 70% av färskvattenanvändningen och nära 100% av påverkan på biogeokemiska flöden (kväve och fosfor). Dessutom. Av allt det vi producerar går så mycket som en tredjedel till spillo. En tredjedel. Det är ohyggligt mycket.

Omställningen till ett hållbart jordbruk är fundamental. Oundviklig. Och livsnödvändig.

Samtidigt är jordbruket i sig naturligtvis fundamentalt. Oundvikligt. Och livsnödvändigt. För som bekant – äta bör man, annars… Dessutom är jordbruket kopplat till bevarandet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, såsom pollinering och vattenreglering, som är avgörande för ett hållbart ekosystem och människors välfärd. Det kan också lagra in kol i marken genom växternas fotosyntes. Ju mindre marken bearbetas, desto större potential att lagra in den koldioxid vi släppt ut i atmosfären. Och naturligtvis är jordbruket en ekonomisk motor som skapar sysselsättning och genererar inkomster.

Jordbruksmark tar upp ca 40 % av jordens landyta.

Vad är jordbruk?

JORDBRUK jω3rd~brɯ2k, n.; best. -et; =
i allmän anv.: brukande l. odling l. bearbetning av jord(en). (Lat.) Agitatio terræ. (sv.)

Jordbruk i sig är en mänsklig aktivitet och kan beskrivas som en samling av metoder och tekniker som används på åkrar och betesmarker för odling av mark och produktion av livsmedel, foder, fiber och andra användbara produkter.

Det omfattar vanligtvis olika faser, inklusive markberedning, utsäde och plantering, skötsel av grödor, skörd, och ofta även djurhållning.

Målet med jordbruket är att säkerställa en stabil och hållbar försörjning av livsmedel och andra produkter för att möta de mänskliga behoven.

Vad är gemensamt för ett hållbart jordbruk?

Hållbart jordbruk innefattar en rad olika begrepp och metoder. Gemensamt är att de alla syftar till att minska jordbrukets negativa miljöpåverkan. Det kan handla om att minska behovet av konstgjorda hjälpmedel, bevara naturresurser, motverka minskad produktivitet och säkra ekonomisk lönsamhet. men också främja social rättvisa. Till de vanligaste begreppen hör:

Konventionellt jordbruk
Ekologiskt jordbruk
Agroekologiskt jordbruk
Conservation agriculture (bevarandejordbruk på svenska)
Regenerativt Jordbruk
Agroforestry / Skogsjordbruk
Precisionsjordbruk

Det är viktigt att hålla isär vetenskapen ekologi och värdeladdade begrepp som ekologisk.

Det gäller att tänka till när alla dessa begrepp används, och det är viktigt att hålla isär vetenskapen ekologi och värdeladdade begrepp som ekologisk. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan organismer och den miljö de lever i. Ekosystemtjänster eller ekologiska funktioner är de produkter och tjänster som naturens ekosystem ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Ekologisk däremot, det är ett odlingssätt med fastställda regelverk och certifieringsorgan som granskar efterlevnaden. Låt oss ta oss igenom dem i en liten parlör.

Liten jordbruksparlör

Hur hänger olika jordbruksbegrepp och odlingsformer ihop? Och hur skiljer de sig från varandra?

Konventionellt jordbruk – business as usual
Konventionellt jordbruk är den vanligaste brukningsformen idag. Begreppet används när inga specifika principer styr odlingsmetoderna. Det är tillåtet att använda mineralgödsel för att tillföra näring och kemiska bekämpningsmedel som begränsar skador från insekter, sjukdomar och ogräs får användas. I konventionellt jordbruk kan brist på utvecklade ekosystemtjänster ersättas med kemiska bekämpningsmedel och mineralgödsel.

Ekologiskt jordbruk – ser jordbruket som ett ekosystem
Ekologiskt jordbruk har som huvudinriktning att förvalta jordbruket som ett ekosystem snarare än att använda externa insatsmedel som mineralgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Detta gör att jordbruket i många fall är mer beroende av mekanisk bearbetning för att bekämpa ogräs. Inom ekologiskt jordbruk finns ett regelverk och certifieringsorgan som granskar efterlevnaden av dessa regler.

Agroekologiskt jordbruk – kombinerar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet
Agroekologiskt jordbruk omfattar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i hela livsmedelssystemet. Flera av principerna inom agroekologiskt jordbruk sammanfaller med ekologiskt jordbruk, men det finns idag inget fastställt regelverk eller certifieringsorgan.

Lantbrukaren använder sig av en rad principer för odling där det ingår att ha en gynnsam och varierad växtföljd, använda gödsel och bekämpningsmedel på ett resurseffektivt sätt, ha liten eller ingen bearbetning av jorden samt använda gynnsamma mellangrödor (t.ex. baljväxter som binder kväve vilket gör kvävet tillgängligt som näring för framtida grödor). Målet är att de ekosystemtjänster som uppstår när dessa principer används ska kunna ersätta fossilt baserade insatsmedel som mineralgödsel och växtskyddsmedel.

Conservation Agriculture – minimal jordbearbetning, marktäckning och mångfald
Bevarandejordbruk eller Conservation Agriculture är ett begrepp från den amerikanska mellanvästern där metoden skapades för att hantera problem med torka och jorderosion. Det bygger på tre principer; minimal jordbearbetning, kontinuerlig marktäckning och mångfald i odlingen (varierad växtföljd med minst tre grödor).

FAO antog begreppet Conservation Agriculture redan 2001 och har sedan 2017 använt definitionen med de tre principerna. I Sverige är bevarandejordbruk i praktiken ofta beroende av användning av ogräsmedel i form av glyfosat för att kontrollera ogräs och bryta mellangrödor, vilket riskerar stor negativ miljöpåverkan.

Regenerativ odling – integrerar djurhållning och växtodling
Regenerativ odling utvecklades i USA från en idé om att utnyttja ekosystemens naturliga tendenser att återhämta sig när de störs. Även denna metod är sprungen ur ekologiska principer men kan idag användas inom alla odlingsformer. En tydlig definition saknas dock både i Sverige och internationellt vilket gör att begreppet används inom många områden och riskerar urvattning.

Målen för regenerativt lantbruk är ökad biologisk mångfald, förbättrad jordhälsa, ökad kolinlagring och ökad vatten- och ekosystemhälsa, men metoderna för att ta sig dit är inte tydligt definierade. Det handlar i stort om att integrera djurhållning och växtodling, minimera användningen av externa insatsmedel som växtnäring och växtskyddsmedel, minimera jordbearbetningen, variera växtföljderna och använda gröngödsling.

Agroforestry – skogsjordbruk med träd och buskar
Skogsjordbruk eller Agroforestry är ett samlingsnamn för odlingssystem där vedartade perenna växter som träd och buskar integreras i gröd- och djurproduktion. Det kan innefatta alléodling med trädrader på öppen odlingsmark, skogsträdgårdar och skogsodling. Metoden används i begränsad utsträckning i Sverige idag, men det finns ett stort intresse inför framtiden inte minst eftersom de skapar miljöer som är mer varierade än dagens jordbrukslandskap och gynnar en större biologisk mångfald. Agroforestry bidrar dessutom till bland annat kolinlagring, minskad jorderosion och ökad motståndskraft mot översvämningar på samma sätt som andra hållbara odlingsmetoder.

Precisionsjordbruk – effektiv odling med hjälp av teknologi
Inom precisionsjordbruk används teknologi för att möjliggöra effektivare odling, oavsett odlingsform. Sensorer används för att mäta åkerns behov av gödselmedel och växtskyddsmedel och en specifik giva kan fördelas för varje del i ett fält och minimerar därmed onödig användning.

Vill du veta mer? Siten Ekofakta som drivs av SLU har sammanställt det viktigaste du behöver veta om allt från ekologisk odling till agroforestry. Perfekt för dig som vill gå lite mer på djupet.

Vad skiljer begreppen åt – och vad enar dem?

Flera av odlingsformerna som presenteras i parlören är svåra att särskilja eftersom de överlappar varandra i olika stor grad. Regenerativt lantbruk har till exempel utvecklats från ekologiskt lantbruk, men idag kan det omfatta både konventionell och ekologisk odling. Detta problem förstärks också av att det finns många olika och ibland otydliga definitioner och tillämpningar av odlingsformerna.

Det finns också många gemensamma ståndpunkter mellan begreppen, exempelvis ambitionen att odlingen i så stor utsträckning som möjligt ska förlita sig på ekologiska processer snarare än tillsatser av externa insatsmedel. Vilken odlingsinriktning som i praktiken bäst lever upp till detta är oklart, men eftersom det inom ekologisk odling inte är tillåtet att använda flera typer av insatsmedel som till exempel mineralgödsel och växtskyddsmedel, innebär det att användningen begränsas starkt just inom den odlingsformen.

Det som skiljer de olika odlingsformerna åt är ofta varierande prioriteringar mellan gemenensamma principer.

Skillnaderna mellan de olika odlingsformerna består i stället ofta av varierande prioriteringar mellan gemensamma principer. Ett exempel är Conservation Agriculture där principen om minimerad jordbearbetning ofta värderas högre än principen om minimerad användning av växtskyddsmedel, medan det förhåller sig tvärtom inom ekologisk odling. Ett annat exempel är Regenerativ odling och Conservation Agriculture som delar ett centralt fokus på jorden som grundläggande för hållbar odling, men med en distinkt betoning – regenerativt ligger större vikt vid jordens biologi, medan bevarandejordbruket fokuserar på dess fysikaliska egenskaper. Ett tredje exempel är Agroekologi och Ekologiskt jordbruk som båda tydligt framhäver sociala aspekter såsom rättvisa och hälsa som viktiga integrerade komponenter för hållbar odling, vilket få andra odlingsformer gör.

På Torsåker gård samarbetar Axfoundation med forskare och lantbrukare inom en rad olika satsningar där vi tillsammans utvärderar agroekologiska metoder för ökad biologisk mångfald och metoder för ökad jordhälsa samt kolinlagring.

Vilken metod är bäst – och vad gör Axfoundation?

Så – vilken metod ska användas? Well. Här går forskning, åsikter och olika intressen isär. Axfoundations ambition är att med hjälp av forskare inom olika områden vetenskapligt undersöka skillnader i effekt, snarare än att ge dem ett specifikt namn. Vilka metoder bidrar till exempel till ökad kolinlagring och bättre markbördighet?

På Torsåker gård samarbetar Axfoundation därför med forskare och lantbrukare inom en rad olika satsningar där vi tillsammans utvärderar agroekologiska metoder för ökad biologisk mångfald och metoder för ökad jordhälsa samt kolinlagring. Torsåker gård är också en plats där forskare i framkant utvecklar nya fleråriga grödor som perennt vete och perennt knylkorn och testar befintliga grödor som hampa. Det gemensamma målet för alla projekt? En transformativ förändring inom jordbruket som leder till hållbara livsmedelssystem.

Det handlar inte om att använda rätt begrepp eller till hundra procent rätt princip. Det handlar om att välja det som ger bäst effekt från gård till gård och börja nu. Om många justerar lite går det att uppnå stor effekt. Och det vi alla kan enas om är att omställningen till ett hållbart jordbruk är fundamental. Oundviklig. Och livsnödvändig.

/Maria Lundesjö, projektledare inom Framtidens mat på Axfoundation