Kan PFAS rädda Östersjön?

2025.04.22

Christian Sjöland är civilekonom i grunden med specialisering inom affärsutveckling och internationalisering. Han är även projektledare inom programområdet Framtidens mat på Axfoundation.

Christian Sjöland spanar: Har du ätit ägg i påsk? Valde du ekologiska eller konventionella ägg? Oavsett vad har du tyvärr antingen fått i dig PFAS eller bidragit till utsläpp av PFAS. Men den goda nyheten är att det snart finns djurfoder – och därmed ägg – som är bättre för miljön, hälsan och samhällsekonomin än både konventionella och ekologiska ägg.

Varför äter vår mat vår mat?

När Råd & Rön förra året avslöjade höga PFAS-halter i ekologiska ägg blev reaktionen snabb: Försäljningen rasade från 16 % till 11,5 %. Men mitt i detta tuffa läge för producenterna kan en dörr öppnas mot något bättre: en chans att skydda Östersjöns hårt pressade fiskbestånd och ta nästa steg mot hållbar djurproduktion.

Fisketrycket tillsammans med föroreningar är nämligen Östersjöns största miljöutmaning. Men det är det inte vår konsumtion av Östersjöfisk som är problemet – det är att vår mat äter vår mat. Hela 77 % av det svenska yrkesfiskets fångster går direkt till djurfoder istället för människomat. Det handlar inte bara om ekologiska hönor – även konventionella kycklingar, fiskar och grisar kan få foder där fiskmjöl ingår.

Finns hoppet i minskad efterfrågan?

Fiskmjöl har länge varit en viktig råvara i ekologiska värphönsfoder eftersom EU förbjuder syntetiska aminosyror i ekologisk produktion. På grund av tidigare larm om dioxiner i ekoägg förbjöd Svensk Fågel och Svenska Ägg fiskmjöl från Östersjön i sina foder. Ovanpå det kom spiken i kistan – höga PFAS-halter.

Dock inger den oväntade konsekvensen hopp: Minskad efterfrågan på fiskmjöl betyder att storskaligt yrkesfiske i Östersjön kan minska, vilket ger fiskbestånden en chans att återhämta sig. Den idag rödlistade surströmmingen kan i bästa fall få en grönlistning igen.

Tidigare kom larm om dioxiner i ekoägg. Spiken i kistan blev höga PFAS-halter. Nu har Svensk Fågel och Svenska Ägg förbjudit fiskmjöl från Östersjön i sina foder.

Precisionsfermentering

Syntetiska (även kallade rena) aminosyror är näringsämnen som djuren behöver för att växa och må bra. Majoriteten produceras eller kan produceras genom precisionsfermentering. Precisionsfermentering innebär att man programmerar mikroorganismer (till exempel jäst eller bakterier) att producera en viss aminosyra, som metionin.

Metionin är en viktig aminosyra för hälsosam tillväxt hos många djur och finns i höga nivåer i fiskmjöl. Mikroorganismen matas med socker och fungerar sedan som en slags biologisk fabrik och producerar metionin. På så vis kan man skapa exakt rätt näring till djurfoder – utan att använda fiskmjöl eller andra miljöbelastande råvaror.

Hur kan lösningen se ut?

PFAS-utmaningen är komplex. Äter du ekologiska ägg får du i dig PFAS (på grund av fiskmjölet). Äter du konventionella får du inte i dig någon relevant mängd, däremot bidrar du till utsläpp av PFAS. Anledningen är att det finns PFAS i växtskyddsmedel som används vid odling av andra ingredienser i värphönsfodret, såsom soja och spannmål.

En mer hållbar lösning finns kanske i en gyllene mellanväg: hållbart odlat spannmål, syntetiska aminosyror och regenerativa proteinråvaror. Dessa skulle kunna vara musselmjöl, insektsmjöl och mykoprotein – alla med låga PFAS-halter och hög resurseffektivitet. För att utveckla en sådan lösning driver Axfoundation projektet ”Framtidens Foder för Fågel, Fisk och Fläsk” (5F) i vilket bland annat Stjärnägg, Lantmännen och Svenska Foder ingår.

Tillsammans utvecklar vi cirkulära och resurseffektiva foderråvaror med låg klimat- och miljöpåverkan. Genom att använda alternativa proteinkällor som insektsmjöl, musselmjöl och mykoprotein, strävar projektet efter att ersätta ohållbara ingredienser som fiskmjöl och importerad soja i djurfoder. För att lyckas behövs fortsatt engagemang från alla delar av kedjan.

PFAS i ekologiska ägg – hur farligt är det?

PFAS är industrikemikalier som använts i bland annat textilier, förpackningar och brandskum. De bryts inte ner i naturen och kan hamna i både dricksvatten, fisk och andra livsmedel – inte bara i ägg. Det är den totala mängden du får i dig som avgör risken. Enligt Råd & Röns tester kan ett barn nå det tolerabla veckointaget (TVI) redan vid tre ekologiska ägg per vecka – om de kommer från de mest PFAS-belastade partierna. För vuxna motsvarar det 21 ägg. För de minst förorenade krävs elva ägg för barn och 78 för vuxna. Enstaka ägg är inte farliga i sig, men PFAS lagras i kroppen och kan på sikt påverka immunförsvar, fertilitet och hormonbalans. Därför rekommenderas försiktighet vid regelbunden konsumtion – särskilt för barn.

Vinst för Östersjön, hälsan och samhället

Utöver miljövinster gör 5F-foder en betydande samhällsekonomisk nytta. Idag täcker skatteintäkterna från det storskaliga yrkesfisket i Östersjön bara en sjättedel av sina egna kostnader och innebär en stor belastning för samhället. Enligt BalticWaters Foundation kan ett mer restriktivt eller helt stoppat storskaligt fiske leda till en årlig samhällsekonomisk vinst på cirka 240–260 miljoner kronor. Genom att ersätta fiskmjöl med hållbara proteinkällor kan vi alltså både förbättra Östersjöns ekosystem och göra stora samhällsekonomiska besparingar.