Lupin och åkerböna ersätter soja till Halla Gårds grisar

2021.01.18

På Halla Gård föder Anders Gunnarsson upp rapsgris och ”hållbarhetsgris” i ett nästintill slutet kretslopp. Det var under en lupinworkshop med Axfoundation som Anders fick upp ögonen för den nya proteintrödan. Sedan 2017 odlas sötlupin och åkerböna som foder till grisarna – idag ersätter det fullt ut soja och rapsmjöl. Gårdens produktionsuppföljning mellan en griskull uppfödd på lupin och en kull som utfordrats med soja visar oförändrad tillväxt. Nu kan du ta del av Anders Gunnarssons erfarenheter, med information om allt från sådjup till produktionskostnad, i rapporten ”Sötlupin – den nordiska sojan?”.

Lupin ger god proteinskörd även på dåliga magra marker där t.ex. åkerböna inte växer väl, menar Anders Gunnarsson

Proteinsammansättningen hos lupin gör det till ett bra alternativ till soja menar Anders. Han ser det som ett komplement till åkerböna eftersom lupinen har en annan proteinkvalitet. Genom att blanda lupin och åkerböna optimeras fodret utifrån grisens behov av aminosyror och protein. Det gör att Halla Gård helt kan utesluta soja i fodret utan att äventyra tillväxten hos grisarna, vilket inte var möjligt utan lupinen.

“Vi har satt som krav att det spannmål vi skördar ska ha en proteinhalt på minst 12,5%. Det lyckas vi med och det gör att vi idag är helt fria från proteinimport. Med bara åkerböna och raps kan man plocka bort 50% av sojan för grisar, men för de sista 50% behöver de en annan gröda med annan proteinkvalitet. Annars slutar grisarna att växa.”

Hittills har Halla Gård ersatt soja med lupin till ett par omgångar rapsgrisar och till samtliga hållbarhetsgrisar. Något tapp i produktion har Anders inte sett.

“För grisen handlar det inte bara om proteininnehåll, det handlar också om
vad den gillar och vad den kan smälta. Därför testade vi att föda upp två grupper grisar med olika foder under 16 veckor. En grupp fick lupin och åkerböna från gården, samtidigt som den andra gruppen fick 70% åkerböna och 30% importerad soja. Produktionsuppföljningen visade att de två grupperna hade samma antal gram i tillväxt per dag och samma mängd kilojoule per kg tillväxt. Det bekräftar att det spelar ingen roll om jag har lupin eller soja i fodret för hur grisen äter och växer. Så vårt beslut att odla lupin är väl avvägt och genomarbetat.”

Halla Gård

Verksamhet: På Halla Gård i Västra Götalands län bedrivs uppfödning av gris och odling av foder till grisarna, samt skogsbruk. Gården drivs av Anders Gunnarsson, hans far och tre anställda.

8 800 rapsgrisar årligen
11 500 hållbarhetsgrisar.
500 hektar brukad åkermark för foder
35 hektar skog

Lupin: 45 hektar lupin 2020 och 70 hektar på sikt för foder till grisarna. Tillsammans med åkerböna ersätter det rapsmjöl och soja. Detaljerad beskrivning av odlingen finns i ”Sötlupin – den nordiska sojan?”

Fördelar med lupin enligt Anders

Högt proteininnehåll och bra proteinsammansättning: Ger god proteinskörd även på dåliga magra marker där t.ex. åkerböna inte växer väl.
Bra förfruktvärde: Bra förfruktvärde: Lupin är en bra avbrottsgröda i sin växtföljd.
Bidrar till biologiska mångfald: Odling av lupin, åkerböna och raps gör att gården har blommande vegetation 3 av 7 år med mycket pollinatörer och insekter. Gården har minskat användning av kemiska bekämpningsmedel med 40% genom rätt grödor, annan växtföljd och bra planerad produktion.

Nackdelar med lupin enligt Anders

Skördetiden/ mognadstiden: Ojämn och sen skördetidpunkt.
Avkastningen: För att verkligen kunna konkurrera med övriga grödor rent ekonomiskt behöver lupin ge ett par ton till per hektar.
Utsäde: Begränsad tillgång till utsäde och dyrt
Ympning: Utsädet måste ympas innan det planteras på jungfrumark vilket tar tid och är dyrt.

Lupinen har möjliggjort att Anders helt kunnat utesluta soja i fodret.

På Halla Gårds blandade jordar har lupinen hittills gett god skörd sedan 2017.

Foderreceptet för Halla Gårds grisar kalkyleras på grammet och i uträkningen viktas värdet av lupin mot värdet av andra proteingrödor som soja och raps. Såväl den egna produktionskostnaden av lupin vägs in liksom marknadspriset på soja, och kalkylen ska alltid producera det foderrecept som är billigast utifrån protein. På så vis vet Anders vad lupinen får kosta näringsmässigt för att vara konkurrenskraftig gentemot sojan.

Kalkylen för att ersätta soja med lupin har visat sig hålla ekonomiskt. Men dessutom går det helt egna fodret väl ihop med satsningen på att bli ett mer miljömässigt hållbart lantbruk i ett slutet kretslopp. Halla Gård har nyligen byggts ut för att producera 21 000 grisar. Ett nytt biogas- och fjärrvärmesystem på gården kommer att göra lantbruket självförsörjande på el och värme – värme som bland annat används för att torka den egna skörden. Dessutom beräknas man kunna minska konstgödseln med 90 % samt minska kemiska bekämpningsmedel med 35- 40 %.

“Vi blir nästan självförsörjande på näring till åkrarna och odlar vårt eget foder – det blir nästan ett helt slutet kretslopp. Samtidigt med de nya anläggningarna kommer vi höja djurvälfärden till nya nivåer, djuren kommer kunna springa ut och in och böka, beta och vara i sin flock – men ändå i en konventionell produktion.”

I kretsloppsekvationen spelar lupin en viktig roll. På Halla Gård planeras lupin ingå i en 7-årig växtföljd och användas som förfrukt. Redan efter tre säsonger finns indikationer på att den lämpar sig som avbrottsgröda med positiv effekt på nästkommande års skörd. Bland annat har vetet gett 10-15% högre skördeutfall efter att ha odlats året efter lupin.

Anders odlar lupinen ren eftersom han ser flera utmaningar med samodling. Han vill kunna styra proteininnehållet i fodret fullt ut, och med en enskild råvara kan han göra en ren analys av lupinen. Utan rens på gården lämpar sig därför monoodling bäst.

“Dessutom vill jag skörda när det är torrt så att jag kan köra lupinen i en spannmålskvarn, och det är svårt att hitta en samodlingsgröda som mognar exakt samtidigt som lupinen.”

På Halla Gårds blandade jordar har lupinen hittills gett god skörd, men ger fortfarande lägre än åkerböna per hektar. Under torkan 2018 var dock situation omvänd – då klarade sig lupinen bättre än övriga grödor och gav en högre skörd än åkerböna.

“Fördelen är att lupinen verkar trivas på lättare och sandiga jordar där åkerböna inte växer bra. Ser man till jordarten så levererar lupinen på samma nivå som åkerböna.”

Efter att ha köpt allt utsäde de tre första säsongerna provar Halla Gård nu att komplettera med eget utsäde. Delar av fjolårets skörd sparades, rensades och ympades eftersom ny mark ska sås med lupin nästa säsong.

“Eftersom det är så liten odling av lupin i Europa är utsädet dyrt. Men genom att delvis ha eget utsäde så har vi kapat kostnaden från 2000 kr/ha och till 500 kr/ha för utsädet. Det fungerar bra! Den skörd vi har på fältet idag är nog den bästa hittills!”

Anders är övertygad om att Sverige kan bli självförsörjande på proteinfoder till gris, men för att det ska uppnås behöver odlingen av lupin öka markant samtidigt som Sverige får en större marknad både på utsäde och sorter.

“För att få tryggare odling av lupin i Sverige och få fler att odla så är också mognadstiden viktig. Det behövs bättre sorter med jämnare mognad och som mognar lite tidigare – då kan lupinodling bli lika stor som åkerböna på kort tid.”

Sötlupin – den nordiska sojan?

Axfoundation har sammanställt rapporten ”Sötlupin – den nordiska sojan”. Där delar lantbrukare runt om i Sverige med sig av sina framgångar och näsbrännor just med sötlupin. Materialet vänder sig till lantbrukare med produktionsdjur som vill ersätta importerad soja i foder, men också till lantbrukare som vill börja odla sötlupin till livsmedel.

Om sötlupin

Sötlupin (ej att förväxla med den giftiga trädgårdslupinen) är en kvävefixerande baljväxt med högt proteininnehåll. Sötlupin, tillsammans med exempelvis åkerböna, kan ersätta soja i foder, och kan också användas i livsmedelsproduktion. Sötlupin har länge odlats och använts som både livsmedel och foder i bland annat medelhavsområdet, Mellanöstern och Sydamerika. Den sort som främst odlas på våra breddgrader är Lupinus angustifolius, smalbladig lupin eller blå lupin. Sötlupin är inte invasiv som trädgårdslupinen och sprider sig därmed inte. Dessa två arter är inte nära släkt och det har visat sig svårt/omöjligt att korsa dem manuellt under mycket gynnsamma förhållanden.