Ny version av Svensk Ullstandard lanseras
2025.03.24

Sedan den första versionen av den svenska ullstandarden lanserades har klassificeringssystemet testats i praktiken.
Hälften av all ull som produceras i Sverige slängs, samtidigt som svenska varumärken inom mode, outdoor och heminredning febrilt letar efter hållbara textilmaterial. 2023 sjösatte The Swedish Wool Initiative det första svenska klassificeringssystemet för ull. En standard som gör det enklare att både sälja och köpa in svensk ullråvara av hög och jämn kvalitet.
Sedan den första versionen av den svenska ullstandarden lanserades har klassificeringssystemet testats i praktiken.
Bolag från en rad olika branscher visar idag ett stort intresse för ullfibern som en förnyelsebar och cirkulär råvara. Att klassificera ull i större volym som matchar ett nuvarande och framtida behov av produkter har varit vägledande i utvecklingen av Svensk ullstandard/standarden, säger Lina Sofia Lundin som är projektledare på Dalarna Science Park.
I november 2024 samlades partners från The Swedish Wool Initiative i Dalarna för att tillsammans klassificerar ull utifrån den svenska ullstandarden. Totalt samlades två ton ull in i Dalarna som en del av ett projekt med syfte att öka den svenska ullens värde.
Det är skönt att det finns ett värde på ullen, och att det här förhoppningsvis kommer att öka värdet på all ull, säger Stina Olsson, fårägare.
Nu lanseras en ny version av den svenska ullstandarden. Den nya upplagan finns att laddas ner på www.axfoundation.se/svensk-ullstandard.

Klassificeringen gör att mindre mängd ull från småskaliga gårdar spridda över hela landet nu kan samlas in, klassificeras och därefter matchas med efterfrågan från inköpare.
Klassificering av ull innebär att en expert (en utbildad ullklassificerare) undersöker råullens egenskaper och delar in den i olika kvalitetstyper och klasser. Detta görs på en insamlingsstation, och fårägare kan få bättre betalt för ull som har hög kvalitet av de sorter som är efterfrågade av industrin.
Den stora fördelen är att varumärken nu har möjlighet att köpa in större kvantiteter svensk ull av exakt den kvalitet de behöver. Det gör att Sverige minskar sitt importberoende av ull som ofta producerats med högre klimatavtryck och sämre djurvälfärd.
Den svenska ullmarknaden präglas idag av många olika fårraser med en stor variation av ulltyper och kvaliteter. Klassificeringen gör att även mindre mängd ull från småskaliga gårdar spridda över hela landet nu kan samlas in, klassificeras och därefter matchas med efterfrågan från inköpare.
Klassificeringssystemet för svensk ull har tagits fram av The Swedish Wool Initiative, ett brett samarbete mellan aktörer från hela värdekedjan. Initiativet samlar ullspecialister, ullmäklare, fårklippare, fårägare samt varumärkena Filippa K, Fjällräven, Tiger of Sweden och Klippan Yllefabrik. Den nya, svenska ullstandarden kan laddas ner på www.axfoundation.se/svensk-ullstandard.
The Swedish Wool Initiative
The Swedish Wool Initiative är ett brett samarbete mellan aktörer från hela värdekedjan – från fårägare till svenska varumärken inom mode, outdoor och heminredning. Målet är att göra det möjligt för svenska varumärken och leverantörer att enkelt få tillgång till konkurrenskraftig svensk ullråvara av hög och jämn kvalitet. Genom praktiska lösningar, stärkt infrastruktur och förbättrad logistik bidrar initiativet till visionen om att noll procent av svensk ull går till spillo.
The Swedish Wool Initiative drivs av Axfoundation tillsammans med över 15 partners: Chalmers Industriteknik, Circularista, Filippa K, Fjällräven, Görvälnlammet, IVL Svenska Miljöinstitutet, Klippan Yllefabrik, LE Ullkonsult, LRF, Norrby gård, Smart Textiles/Science Park Borås, Svenska Fårklipparförbundet, Tiger of Sweden, TrusTrace, Ullcentrum, Ullkontoret och Västkustens Ullinsamling/CC Wool.
Fakta om textil och ull
- I Sverige produceras cirka 1 000 ton ull årligen, men mer än 50% slängs.
- Samtidigt importerar Sverige över 1 700 ton ull varje år i form av råull, kardad ull och garn.
- Importerad ull har oftast högre klimatavtryck än svensk ull och är ofta producerad med lägre krav på djurvälfärd.
- Efterfrågan på nya textilfibrer beräknas globalt öka med 150 procent fram till 2050. Det leder till ökat tryck på både klimat och miljö.
- Svenska varumärken inom mode- och textilindustrin söker allt oftare efter regionalt producerade, biobaserade och återvinningsbara material med cirkulär potential. Ull är exempel på ett sådant material.
- Ull är en superfiber med unika egenskaper för kläder och textilier. Kemikalier som PFAS eller biocider behöver inte tillsättas, vilket ofta görs i andra material. Obehandlade ullprodukter kan därför återvinnas eller komposteras.