Nya nordiska näringsrekommendationer – hur äter vi oss och planeten friskare?

2023.08.27

Veronica Öhrvik spanar: Lagom till midsommarsillen lanserade Nordiska ministerrådet de nya nordiska näringsrekommendationerna. I dessa sammanfattar 400 forskare och experter den senaste vetenskapen om mat och hälsa – och för första gången tas det även hänsyn till hur det vi äter påverkar klimat och miljö. Arbetet har uppmärksammats internationellt och WHOs generaldirektör menar att rekommendationerna visar ”en kraftfull länk mellan friska människor och en frisk planet.”

Veronica Öhrvik är livsmedelsagronom och invald i OECDs expertnätverk för livsmedelskedjan (NCAN). Hon är även projektledare inom programområdet Framtidens mat på Axfoundation.

Läs de nya nordiska näringsrekommendationerna

Läs mer om hur rekommendationerna välkomnas globalt av WHO

Vad säger rekommendationerna?

Sverige var faktiskt ett av de första länderna som kom ut med miljöanpassade kostråd. Dessa kom redan 2015 och nu är alltså även miljöaspekter invägda i de nordiska näringsrekommendationerna. De nya rekommendationerna innebär kortfattat att vi för hälsans skull bör äta mindre rött kött, max 350 gram per vecka vilket motsvarar runt 3-4 hamburgare. Enligt Jordbruksverket ligger konsumtionen av rött kött idag på runt 530 g per person och vecka. Ser man till miljöaspekterna behöver det minskas avsevärt mer. Samtidigt bör vi äta mer av baljväxter, fullkorn, fisk, grönsaker, frukt, bär och nötter.

Vad debatteras mest?

I debatten inför lanseringen i juni uttrycktes oro från såväl politiker som lobbyister. Bland annat menade vissa att rekommendationerna kring minskad köttkonsumtion skulle vara ett stort folkhälsoexperiment som riskerar “utsätta stora delar av befolkningen för allvarlig energi- och näringsbrist”. Men här är det värt att komma ihåg att det bara är sedan 1990-talet som vi ätit så mycket kött som vi gör nu. Innan dess var konsumtionen betydligt lägre, enligt Jordbruksverket.

Andra röster uttryckte oro för att rekommendationerna skulle innebära slutet för svensk animalieproduktion. Men med tanke på hur mycket kött vi importerar – andelen av det kött vi äter som fötts upp i Sverige varierar från 28 % (får och lammkött) och 56 % (nötkött) till 82 % (griskött) – så finns utrymme för en stark inhemsk produktion även om köttkonsumtionen sjunker på totalen. Men även djur som föds upp i Sverige får ofta importerat foder, ofta soja från till exempel Sydamerika.

Konsumtionen av rött kött behöver minska både för hälsans och miljöns skull.

Pasta Bolognese gjord på färs av svenska baljväxter – en god baljväxtfärs med betydligt lägre klimatavtryck än nötfärs.

Tacos med fritters gjorda på insjöfisken Braxen, från hållbart förvaltade svenska fiskebestånd.

Vad gör Axfoundation?

Idag är det ytterst få personer som äter enligt de svenska nationella kostråden, till exempel är det färre än 30 % som uppger att de äter fisk minst 2 gånger per vecka och bara 7,5 % av skolungdomar uppger att de äter mer än de 500 gram grönsaker, baljväxter och frukt som dagens kostråd anger. Eftersom de nya nordiska näringsrekommendationerna skiljer sig ännu mer från hur vi faktiskt äter (se Livsmedelsverkets och Folkhälsomyndighetens undersökningar) så är det uppenbart att matvanorna behöver förändras. Takten behöver öka. Eller som vi på Axfoundation säger; vi behöver lägga rälsen medan vi kör.

Förutom detta behöver också förutsättningar finnas för att faktiskt kunna äta enligt rekommendationerna – inte minst ekonomiskt. Dessutom behövs hållbara, lättillgängliga livsmedel som gör det enkelt att göra rätt.

Här har vi på Axfoundation sett att det finns en lucka. Det råder helt enkelt brist på innovativa produkter som hjälper oss att äta enligt kostråden men som samtidigt är hållbara rakt igenom. Som konsument ska du inte behöva välja mellan biologisk mångfald och klimat eller mellan din hälsa och din ekonomi. Eller välja om det ska vara gott eller hållbart. Allt måste gå hand i hand.

På Torsåker gård, Axfoundations utvecklingscentrum för framtidens hållbara livsmedelssystem, tar vi tillsammans med partners därför bland annat fram nya innovationer som både är näringsriktiga, miljömässigt hållbara och smakar gott. Till exempel föddes idén till Sveriges första helt svenskodlade och svenskproducerade baljväxtfärs här på gården. Den bidrar till ett proteinskifte både på tallriken och på åkern. Vi har också utvecklat en fiskfärs och fiskprodukter av fisk från hållbart förvaltade bestånd som inte rest jorden runt för rensning och produktion på vägen till din tallrik. Det gör det enklare för konsumenten att få i sig mer av både fisk och bönor i veckan, samtidigt som det gynnar det lokala småskaliga fisket och bidrar till ökad biologisk mångfald.

För att summera: Det behövs fler hållbara matinnovationer som gör det enkelt att följa de nordiska näringsrekommendationerna. Men det behövs också betydligt bättre förutsättningar för skolkök, lunchrestauranger och föräldrar att göra rätt.

/Veronica Öhrvik, projektledare inom Framtidens mat på Axfoundation

Nordiska näringsrekommendationer i korthet

De nordiska näringsrekommendationerna utgör den vetenskapliga grunden för de nationella kostråden i de nordiska och baltiska länderna. När näringsrekommendationer omvandlas till kostråd tar man hänsyn till faktorer utöver rent vetenskapliga så kallade “other legitminate factors”. Det kan exempelvis handla om anpassning till mattraditioner eller hur maten producerats.

De första nordiska näringsrekommendationerna publicerades 1980 och har därefter uppdateras ungefär vart 10:e år. I den senaste versionen, som utgör den mest omfattande uppdateringen hittills, rekommenderas bland annat:

En växtbaserad kost med ett högt intag av grönsaker, frukt, bär, baljväxter, potatis och fullkorn.
Rikligt intag av fisk och nötter.
Fettsnåla mejeriprodukter i måttliga mängder.
Begränsat intag av rött kött och fågel.
Minimerad konsumtion av processat kött, alkohol och mat med höga halter av fett, salt och socker.

Är du intresserad av hur näringsrekommendationerna kommer tas vidare i Sverige tipsar vi om webbinariet ’Nya nordiska näringsrekommendationer – vad innebär de och vad händer nu?

Vill du följa hur svenskt jordbruk utvecklas inom detta område kan du även följa bloggen ”Jordbruket i siffror” av Jordbruksverket.