5 ton grön fisk i disk – Sveriges första gröna regnbågslax

“Vår mat ska helst inte äta vår mat.” Det var en av grundtankarna bakom projektet 5 ton grön fisk i disk som bevisade att det är möjligt att i stor skala odla en miljövänlig och smakrik svensk fisk och samtidigt ta vara på en outnyttjad råvaruresurs i form av livsmedelsavfall från industrin. Mellan år 2018-2022 drev Axfoundation och Sveriges Lantbruksuniversitet projektet tillsammans med aktörer i hela livsmedelskedjan. Resultatet blev Sveriges första gröna regnbågslax - en fisk uppfödd på cirkulärt foder bestående av främst insekter, som i sin tur har ätit matsvinn i form av skal, kärnhus och brödrester.

Stora delar av världshavens kommersiella fiskbestånd är nyttjade till max. Tonvis med mat slängs i Sverige varje år. Samtidigt utfordras odlad fisk ofta med importerad vildfångad fisk och soja.

Problem

Den globala befolkningen ökar, likaså vår konsumtion av fisk och skaldjur. Samtidigt är 90 procent av världshavens kommersiella fiskbestånd nyttjade till max eller överutnyttjade. Fiskodlingar ses ofta som en möjlighet att förse människor med blå mat utan att öka pressen på världshaven. Idag är ungefär hälften av all blå mat på den globala marknaden odlad, men det är förknippat med en rad utmaningar. Den odlade fisken föds upp på foder som i huvudsak består av soja och vildfångad fisk, ofta från olika delar av världen. Det är mat som skulle kunna ätas av människor utan att ta omvägen genom fisken. Den globala fiskodlingen bidrar därför negativt till den globala livsmedelsförsörjningen.

1,3 miljoner ton mat slängs varje år

Dagens livsmedelssystem har också stora problem med matavfall och återtag av näringsämnen. Sverige importerar billig näring i form av livsmedel, foder och konstgödsel. Dessutom slängs 1,3 miljoner ton mat varje år från livsmedelstillverkare, butiker, restauranger och hushåll. Idag används matavfallet ofta på sätt som inte är resurseffektiva, knappt 40% går till biogas och biogödsel på åkrar. Resten blir värme och el. Detta linjära livsmedelssystem bidrar till onödiga växthusgasutsläpp och att näring läcker ut i Östersjön och bidrar till övergödningsproblematiken.

Vår lösning

Projektet Fem ton grön fisk i disk har bevisat att det är möjligt att i stor skala odla en miljövänlig och smakrik svensk fisk – en grön regnbågslax. Samtidigt har en outnyttjad råvaruresurs i form av livsmedelsavfall från industrin kunnat tas tillvara.

I stället för importerad soja och importerad vildfångad fisk föddes den gröna regnbågslaxen upp på ett cirkulärt fiskfoder bestående av råvaror som nästan uteslutande producerats i Sverige, och som hade låg attraktionskraft för annan konsumtion. En av huvudingredienserna i det cirkulära fodret var insekter – insekter som sin tur ätit organiskt avfall i form av skal, kärnhus och brödrester från livsmedelsindustrin som annars hade kastats.

I fiskfodret användes också odlad mussla och sjöpung som under sin tillväxt ätit växtplankton. På så sätt hämtar dessa ingredienser hem näring från havet och bidrar till en minskad övergödning. Det är således möjligt att i stor skala använda avfall som en resurs och odla blå mat som bidrar till att minska övergödningen i Östersjön.

Cirkulärt fiskfoder

Det cirkulära fodret bestod av i huvudsak svenska råvaror med låg attraktionskraft för annan konsumtion:

insekter (larver från amerikansk vapenfluga och mjölmask) uppfödda på matavfall,
rapsolja från Sverige,
fiskmjöl och fiskolja från MSC-märkt skarpsill i Östersjön som inte kan säljas för direkt humankonsumtion, men som renats från PCB och dioxiner för att återfå livsmedelskvalitet,
vete från Sverige
odlad mussla och sjöpung som under sin tillväxt minskat övergödningen och renat vattnet genom att äta växtplankton och omvandla dem till protein,
koncentrat från åkerböna, en bra gröda i växtföljden som bidrar till att förbättra åkerjorden.

Organiskt avfall i form av skal, kärnhus och brödrester blir mat till insekter som i sin tur förädlas till att bli mat till fisk.

Till skillnad från konventionellt odlad fisk föddes den svenska gröna regnbågslaxen upp på ett cirkulärt foder bestående av råvaror med låg attraktionskraft för annan konsumtion.

Vår insats

Projektet Fem ton grön fisk i disk drevs av Axfoundation och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) sedan 2018. Tillsammans med aktörer från hela produktions- och distributionskedjan byggdes en infrastruktur för att omvandla vegetabiliska restströmmar till en kvalitativ proteinråvara som kan användas i djurfoder.

Projektets fyra huvudmål:

Producera ett kretsloppsfoder utan att importera någon ny näring till Östersjöns avrinningsområde.
Producera minst fem ton svensk miljövänlig laxfisk av hög gastronomisk kvalité.
Stödja utvecklingen av kretsloppsbaserade foderråvaror.
Stödja svenska kommuners miljöarbete som en del i cirkulär matproduktion.

Resultat

Totalt producerade projektet 4,5 ton grön regnbågslax av hög gastronomisk kvalitet som sålts till konsument i dagligvaruhandeln och till restauranger. Regnbågslaxen odlades av Älvdalslax i öppen kassodling i Österdalälven. Platsen var noga utvald då det är en kraftverksdamm med vatten som behöver återföring av näring, vilket är just vad fiskodlingen hjälper till med.

Smakutvärdering: ”Smakar mer som vildfångad fisk”

En utvärdering pekade på att fisken som åt cirkulärt foder växte lika bra eller till och med bättre än referensfisken som åt konventionellt foder. Enligt en smakutvärdering genomförd av några av Sveriges främsta kockar smakade regnbågslaxen uppfödd på cirkulärt foder mer som vildfångad fisk än vad referensfisken uppfödd på konventionellt foder gjorde.

Affärsmodellering: Marknadsmässig prisnivå

Priset på det cirkulära fodret under hösten 2021 låg på 23 kr/kg, att jämföra med priset på konventionellt foder som då låg på 14–15 kr/kg. Prisberäkningarna gjordes dock innan kriget i Ukraina och från årsskiftet 2021 till december 2022 hade priserna på konventionellt fiskfoder stigit med 35%, till cirka 19 kr/kg. Enligt affärsmodelleringen i projektet påverkas inte det lokalt producerade cirkulära fodret i samma utsträckning av omvärldsläget. Med de av industrin planerade investeringarna kommer därmed det cirkulära fodret inom tid att hålla samma marknadsmässiga prisnivå som det konventionella.

Livscykelanalys: Upp till 70% lägre klimatpåverkan

En livscykelanalys från Mistra Food Futures gjord inom ramen för projektet visar att det cirkulära fodret producerats med 70% mindre växthusgasutsläpp jämfört med ett konventionellt foder. Baserat på data från SINTEF är klimatpåverkan 30% lägre jämfört med ett vanligt foder i norsk laxodling. Nästa steg är att utveckla framtidens foder även för matfågel, värphöns och gris samt främja fortsatt produktion av cirkulärt foder för fisk. Under december 2022 godkändes finansieringen av ett sådant projekt.

Regnbågslaxen fanns från vecka 45 2021 till försäljning i utvalda Hemköp-butiker och på restaurangerna Urban Deli, Fotografiska, TAK och Compass Group i Stockholm.

Hinder för uppskalning

Genom projektet finns nu delar av den infrastruktur och kunskap på plats som behövs för att kunna skala upp produktionen av ett cirkulärt foder och ersätta ohållbara foderråvaror till fler djurslag. En rad regelmässiga och affärsmässiga hinder behöver dock undanröjas för att möjliggöra en uppskalning.

Eftersläpande lagstiftning
Sedan 2017 tillåter EU insekter i fiskfoder och sedan september 2021 även för fjäderfä och gris. Detta har öppnat upp nya möjligheter för att producera hållbart foder genom att använda outnyttjade resurser i form av visst livsmedelsavfall och restströmmar från skog och åker, via insekter. Men lagstiftningen har halkat efter på såväl nationell som EU-nivå vad gäller vilka restströmmar som får användas, vilket försvårar och fördyrar. Exempelvis får den stora mängden matsvinn från hushållen inte användas. För att skala upp måste allt matsvinn kunna användas i foderproduktion, inte bara restprodukter från växter utan även matavfall baserat på flera källor, från såväl hushåll som restaurang.
Cirkulär transformation
Regeringen bör samla myndigheter, näringslivet och akademin runt samma bord för att möjliggöra en cirkulär omställning. För att kunna matcha en aktörs behov av resurser med en annan aktörs restflöde behöver olika sektorer och företag samarbete brett över olika branscher.
Bristande samsyn och avsaknad av cirkulär kartläggning
I dagens linjära livsmedelssystem uppstår en rad outnyttjade resurser som inte återförs tillbaka till kedjan eller utnyttjas bristfälligt. Detta kan stävjas med fullt ut cirkulära system. Idag saknas dock en kartläggning över exakt vilka dessa resursströmmar är inom livsmedelsindustrin, och det saknas en kartläggning över hur dessa avfallsströmmar skulle kunna återcirkuleras som en resurs.
Linjära livsmedelssystem är för billiga
Idag är det kostsamt för enskilda livsmedelsproducenter och foderproducenter att bryta linjära system och hitta cirkulära lösningar på egen hand.
Näringsliv och politiken behöver samarbeta
För att stödja en omställning till ökad fiskodling med hållbart foder måste tillståndsprocesser underlättas. Dessutom behövs investeringsstöd för att bygga upp en inhemsk foderproduktion.
Krav på hållbart odlad fisk i butiker och restauranger
Såväl inköpare som konsument kan stödja ett mer hållbart fiske genom att göra informerade val vid köp av fisk och skaldjur, som att välja grönlistade, ASC eller KRAV-certifierade lokala produkter.

Partners

Projektet har drivits av Axfoundation tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Partners under projektets gång har även varit Axfood, Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö, Fazer, Fiskhallen Sorunda, Grönsakshallen Sorunda, Härnösand Energi & Miljö, Lantmännen, Marine Feed, Raisio, Restaurang- och hotellhögskolan Grythyttan vid Örebro universitet, RISE, Sweco, Tebrito, Vattenbrukscentrum Norr AB och Älvdalslax.

Projektet omfattade också ett flertal associerade partners, inkluderande fem landbaserade kretsloppsodlingar för fisk (Aquaagro, BIO Ras Ljusdal, Gårdsfisk, Peckas Naturodling och Smögenlax) samt ASC (Aquaculture Stewardship Council), Beijerinstitutet, Jordbruksverkets vattenbrukskansli, Matfiskodlarna och Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk.

Projektet finansierades delvis av Vinnova och möjliggjordes tack vare nära samarbete med projektet Svenska Kretsloppsfoder finansierat av Familjen Kamprads Stiftelse.