Från avfall till mode – hur skapar man ny användning för industripolyester?
Uttjänta spännband och lyftslingor som används vid transport och tunga lyft är produkter som kan tyckas ligga långt från modevärlden, men de två branscherna har en sak gemensamt; användning av jungfrulig polyester som ett nyckelmaterial. Tillsammans med Axel Johnson International och Filippa K bestämde sig Axfoundation för att ge detta industriella polyesteravfall nytt liv som ett återvunnet material i modeindustrin. Trots lovande resultat initialt hindrades projektet i slutändan av systemutmaningar som gjorde det svårt att återvinna polyesterresursen i större skala. Det här är vad vi lärde oss längs vägen.
Istället för att bränna spännbanden som består av 100 procent polyester, kan de återvinnas till PET-pellets som kan användas till exempelvis knappar.
Problem
Plastföroreningar är en av de mest akuta miljöutmaningarna i dag. I Sverige återvinns endast 10 % av all plast, och globalt är utmaningen enorm. Varje år sätter industrigruppen Axel Johnson International över 3 300 ton polyesterprodukter i form av spännband och lyftslingor på den globala marknaden. Produkterna är tillverkade av slitstark polyester för användning vid tunga lyft och vid säkring av transporter. Livslängden för dessa produkter är dock kort, och de används bara en eller ett par gånger innan de kasseras på grund av logistik-, försäkrings- eller säkerhetsskäl.
Även om incitamenten för att tillvarata dessa uttjänta produkter är låga, finns det en ökande efterfrågan på återvunnen polyester från mode- och textilindustrin. Idag är företagen starkt beroende av nytillverkad plast, och polyester dominerar marknaden med 51,5 procent av den totala globala fiberproduktionen.
Stora volymer av polyester slängs samtidigt som efterfrågan på återvunnet material inom mode ökar. Den här insikten gjorde att vi såg potential i att utveckla en mer storskalig cirkulär modell. – Hanna Hobohm Skoog, Programområdeschef, Framtidens material, Axfoundation
Om plast och polyester
- Den linjära produktionen och användningen av plast får stora negativa konsekvenser för människor och miljö. I en rapport från 2021 konstaterar WWF att plastens kostnad för människor och miljö är 10 gånger högre än marknadspriset som plastproducenter betalar idag.
- Det låga priset på jungfrulig polyester, i kombination med utmaningarna att återvinna materialet med dagens konventionella metoder, resulterar i låga incitament att tillvarata produkterna.
Vår lösning
I projektet ”Från avfall till mode” var målsättningen att utveckla ett nytt ekosystem för polyester där industriavfall i form av uttjänta spännband och lyftslingor skulle återvinnas och utgöra en ny resurs – ett insatsmaterial i modeindustrin och på sikt andra branscher. Målet var att möjliggöra en reducering av polyesteravfall från industrin och ett minskat beroende av jungfrulig polyester inom modeindustrin. Projektet pågick mellan 2018 och 2021.
Progress Report 2023
Vår insats
I projektets inledande fas gjordes en kartläggning av efterfrågan på återvunnen polyester bland svenska mode- och outdoorföretag. Detta för att få en ökad förståelse för företagens inköpsprocesser av återvunnen polyester och ta del av deras tankar kring framtidens material.
Efter att ha validerat efterfrågan för alternativa materialströmmar för återvunnen polyester var nästa steg att utvärdera återvinningspotentialen för materialströmmen. Textilen som används till transport- och lyftprodukterna på Axel Johnson International är tillverkade av 100% slitstark polyester, men de använda produkterna kontamineras ofta av olja och smuts. Projektet utvärderade ett flertal metoder för både mekanisk och kemisk återvinning.
Projektet deltog även i forskningsprojektet Smarta Loopar, lett av IVL Svenska Miljöinstitutet. Målsättningen var att undersöka möjligheterna till en separat insamling av mindre och renare flöden av material, så kallade”Smarta Loopar”, i Sverige. Resultaten finns sammanfattade i projektets slutrapport.
Resultat
De intervjuade mode- och outdoorföretagen visade ett stort intresse för projektet och dess framtida resultat. En gemensam nämnare var behovet att hitta alternativa materialströmmar med potential att kunna ersätta PET-flaskor i tillverkningen av återvunnen polyester.
Projektet genomförde en framgångsrik pilot tillsammans med Filippa K och en av deras leverantörer under 2018. Under piloten användes uttjänta spännband och lyftslingor från industrin i tillverkningen av prototyper av knappar och spännen genom en process av mekanisk återvinning. Materialet utvärderades även av Hong Kong Research Institute of Apparel and Fashion för att avgöra möjligheten till fiber-till-fiberåtervinning.
Parallellt med testerna av mekanisk återvinning deltog projektet i ett initiativ lett av RISE där kemisk återvinning genom depolymerisering av materialet testades. I mindre skala återvanns spännbanden och lyftslingorna framgångsrikt till PET i jungfrulig kvalitet. En tidig livscykelanalys indikerade att det återvunna PET-materialet hade 72% lägre klimatpåverkan jämfört med jungfrulig polyester.
En affärsmodellering visade att mängden polyester som bolagen inom Axel Johnson International varje år introducerar på marknaden motsvarar ca 3% av alla konsumentförpackningar av plast som samlas in i Sverige årligen. Den ekonomiska förlusten av att inte utnyttja materialströmmarna uppskattades till 13 – 28 miljoner SEK. Från ett miljömässigt perspektiv visade analysen att varje ton jungfrulig polyester som ersätts med återvunnen polyester skulle kunna generera en besparing på 5,2 ton CO₂e.
Vårt avfallsmaterial hade flera intresserade köpare, men bristen på storskaliga, praktiska och ekonomiskt genomförbara lösningar för förbehandling och återvinning gjorde det svårt. – Hanna Hobohm Skoog, Programområdeschef Framtidens material, Axfoundation
I ett nästa steg kontaktades företag inom logistik och återvinning nedströms i värdekedjan för samverkan kring insamling, förbehandling och återvinning av materialen. Dialogerna ledde dock inte till vidare samarbete då de ansåg att volymerna av material var för små för att vara lönsamma att samla in och återvinna.
I projektets första fas demonstrerandes potentialen för att materialet ska kunna återvinnas och bli en resurs inom mode- och textilindustrin. Ett antal systemutmaningar hindrade dock uppskalningen från pilot till en cirkulär affärsmodell i industriell skala; avsaknad av effektiva återtagssystem och storskaliga anläggningar för återvinning av slitstark industriell polyester, bristande intresse hos centrala aktörer i värdekedjan samt avsaknad av rätt marknadsförutsättningar.
Utmaningarna längs vägen inspirerade till insikter och lärdomar om vad som hindrar plaståtervinning i stor skala. Läs mer om resultaten, lärdomarna, utmaningarna och det stegvisa tillvägagångssättet i Axfoundations rapport ”From Waste to Fashion”.
Varför misslyckades initiativet?
En första insikt från projektet var att avfallsströmmarna från de industriella polyesterprodukterna uppstår oregelbundet, i små volymer och på många olika geografiska platser. Materialens skick varierar också kraftigt, vilket kräver förbehandling före återvinning.
För det andra är de nuvarande återvinningsanläggningarna inte anpassade för att hantera olika typer av produkter utan kan bara bearbeta ett fåtal olika plaster med jämn kvalitet och volym. Volymerna måste vara betydande för att vara ekonomiskt motiverade för återvinnare.
För det tredje behövs ökad spårbarhet och tillgång till digital data om varors sammansättning och återvinningsbarhet så att användare i hela värdekedjan lättare kan återanvända dem eller behandla dem på rätt sätt i återvinningsanläggningarna.
Vad har vi lärt oss?
Projektet identifierade fem viktiga utvecklingsområden för att möjliggöra en cirkulär affärsmodell för polyester:
- Innovation och uppskalning av återvinningstekniker
- Hållbara lösningar för returlogistik
- Ökad transparens kring materialens sammansättning och ursprung
- Partnerskap och möjlighet till samarbete över sektorer
- Rätt marknadsvillkor för sekundära material
I skrivande stund är Axfoundations projekt Från avfall till mode vilande. Nya lovande dialoger har dock inletts med nya partners, vilket skulle kunna leda till nya initiativ. Stora systematiska förändringar sker ofta där man minst anar det.
