Hampa – en näringsrik gröda som binder koldioxid

Näringsrik, kolbindande och snabbväxande – hampa är en växt med många fördelar som har potential att vara en del av lösningen för ett hållbart jordbruk. På Torsåker gård har ett mindre odlings- och förädlingsförsök av EU-certifierad industrihampa genomförts. Ambitionen har varit att svara på frågan: Kan industrihampa bli en framtidsprodukt inom jordbruksindustrin, och kan en infrastruktur skapas för att förädla och processa hampafiber och hampafrö i Sverige?

Hampa förknippas ofta med produktion av illegala substanser, men är laglig att odla vid en THC-halt på under 0,3%.

Problem

Jordbruket står för en stor del av de globala växthusgasutsläppen och har betydande miljöpåverkan, både genom vilka odlingsmetoder som används och vilka grödor som odlas. Dagens grödor förädlas primärt för att få hög avkastning, men mindre fokus läggs på egenskaper som gör växten tålig mot skadegörare som ogräs och svampar. Istället används bekämpningsmedel med negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden. De flesta grödor har även små rotsystem med begränsad förmåga att lagra in kol och ta upp näring, egenskaper som blir allt viktigare i ljuset av klimatkrisen. Industrihampa har potential att vara en del av lösningen på dessa problem, men bristande infrastruktur och förväxlingar kring grödans användningsområden har förhindrat uppskalning.

Visste du att hampafrön…

Har en nötig smak och är mycket näringstäta
Innehåller mycket omega-3 fettsyror
Har ett högt innehåll av vitaminer som folat, tiamin, niacin och vitamin B6
Innehåller mycket mineraler som kalium selen och magnesium
Är glutenfria och innehåller inga andra allergener

Vår lösning

Odling av hampa kan bidra till att lösa flera av de hållbarhetsutmaningar som jordbruket står inför. Plantorna kräver inga bekämpningsmedel då de är snabbväxande och skuggande vilket gör att närliggande ogräs får svårt att gro och frodas. Hampans djupa pålrot bidrar till att förbättra plantans näringsupptag från jorden och gör grödan tålig mot både torka och vattenstress. Hampa binder även 10-15 gånger mer koldioxid än spannmål. Hampan har potential som livsmedel men ses även som intressant material för bygg- och textilsektorn.

Målet med projektet är att kunna använda hampa som råvara i allt från livsmedelsprodukter till komponenter i material.

Vår insats

På Torsåker gård, Axfoundations centrum för framtidens hållbara livsmedelssystem, har ett mindre odlingstest av EU-certifierad industrihampa bedrivits. Hampafröna har pressats och hampafrökakan analyserats inom ramen för det Vinnovafinansierade projektet Hållbara Hampainnovationer. Projektets syfte har varit att genom olika extraktionsmetoder få ut, rena och karaktärisera proteinerna på ett kostnadseffektivt sätt. I Torsåker gårds testkök har Axfoundation tillsammans med flera aktörer undersökt vilka livsmedel som hampafrö och hampafrökaka skulle kunna användas till, och hur möjligheterna ser ut för att ta tillvara och uppgradera dessa. Målsättningen har varit att använda hampa som råvara i nya innovativa, hållbara, goda och hälsosamma livsmedelsprodukter.

Samtidigt har hampans potential som komponent i material undersökts. Stammen från hampa från Torsåker gård har använts i tester på Borås Textilhögskola för utvärdering av förutsättningarna för att använda grödans fiber.

Odlingsytan för hampan har ingått i det område på Torsåker gård som provtas inom ramen för projektet Intensiv provtagningsplats i samarbete med Svensk Kolinlagring. Den etableras på den yta som ska representera maximal kolinlagring.

Axfoundation har genom hampaprojektet velat främja utvecklingen av fler grödor som ger lantbrukare möjlighet till diversifiering för att uppnå god grödrotation, minskad användning av bekämpningsmedel och ökad biologisk mångfald.

6 fördelar med grödan hampa

Lagrar koldioxid: En hektar odling av hampa binder 10–15 ton koldioxid per år, eller ungefär lika mycket som en ung skog. Att jämföra med spannmål som binder cirka 1 ton koldioxid per hektar och år.
Bidrar till ökad biologisk mångfald: Hampaväxter producerar stora mängder pollen vilket är en stor fördel för bin. Blomningstiden inträffar samtidigt som andra grödor har en låg pollenproduktion, vilket gör plantan till ett bra komplement i odlingen. Plantorna erbjuder också skydd för fåglar samt föda i form av spill från hampafrön till olika djur.
Ingen användning av bekämpningsmedel: Hampa har låg mottaglighet för skadegörare eftersom den saknar naturliga fiender. Hampaplantorna är också snabbväxande och skuggande, vilket gör det svårt för ogräs att växa till nära dem. Det innebär att lantbrukaren i de flesta fall inte behöver använda insekts-, ogräs- och svampbekämpningsmedel. Gödning krävs dock för optimal tillväxt.
Bryter sjukdomscykeln: Hampa kan bidra till att bryta en sjukdomsföljd av t ex. svampangrepp när den används som ett varierande komplement i växtföljden.
Förhindrar markerosion: Hampans täta bladverk bildar ett naturligt marktäcke som minskar vattenförlusten och skyddar mot markerosion. Hampa blir marktäckande redan tre veckor efter groning.
Tålig mot torka och vattenstress: Hampans pålrot förbättrar näringsupptaget från jorden och gör grödan tålig mot både vattenbrist och översvämning.

Utmaningar med hampaodling

Förväxlingsrisk och attityder: Hampaväxten har länge kopplats ihop med produktionen av marijuana och de substanser som faller under narkotikalagstiftningen. Mellan 1970 och 2003 var det förbjudet att odla hampa i Sverige. Idag är det lagligt att odla industrihampa som har en THC-halt lägre än 0,2%.
Tillståndsregleringar: Odling av hampa är idag endast tillåten om sorten är listad hos Jordbruksverket, är godkänd i EU:s registrerade sortlista samt fått godkänt i inlämnad tillståndsansökan.
Bristande infrastruktur: Infrastrukturen kring hampaodling är outvecklad och bred kunskap saknas om vilka specifika steg som krävs för att förädla och processa hampafiber och hampafrö från olika sorter. Idag odlas hampa endast på ca 220 hektar i Sverige (2021/2022), att jämföra med de 461 200 hektar höstvete som såddes 2022.

Partners

De hampafrön som skördas från Testodlingen på Torsåker gård har ingått i projektet Hållbara Hampainnovationer som finansierats av Vinnova. Partners i projektet: Axfoundation, Edgy Veggie, Lunds universitet, Mäteria Technologies, Solina Sweden, Svensk Hampaindustri. Projektansvarig: Mäteria Technologies. Projektledare: Clara Norell på Svensk Hampaindustri.

Varför misslyckades de första försöken?

I samarbete med flera aktörer undersökte Axfoundation vilka livsmedel som hampafrön och hampakaka kan användas till. Slutsatsen är att odling av hampa i vårt klimat kräver erfarenhet och rätt typ av maskiner.

Trots två år av dåliga skördar är det viktigt att fortsätta försöka. Vi tror på hampa som gröda och förhåller oss ödmjuka inför de yttre faktorer vi hanterar.

Historien fick ändå ett lyckligt slut. Hampaplantorna förbättrade markkvaliteten avsevärt. Den kompakta jorden blev lösare tack vare de långa rötterna.

Veteskörden som odlas på samma plats idag frodas. Dessutom blev arrendatorn på Torsåker gård inspirerad av försöken och fortsätter nu att odla hampa i området.

Vad lärde vi oss?

I Sverige är infrastrukturen för hampaodling fortfarande underutvecklad. Det saknas både djupgående kunskap och erfarenhet kring de steg som krävs för att raffinera och bearbeta hampafibrer och hampafrön från olika sorter.

Historiskt sett har hampaplantan ofta förknippats med produktion av marijuana och andra illegala substanser, vilket kan ge upphov till missförstånd. Ett hampafält kan därför väcka felaktiga associationer hos förbipasserande. För att motverka detta valde Axfoundation att sätta upp informativa skyltar runt sina fält, som förklarar syftet med odlingen.

I de centrala och norra delarna av Sverige utgör det kortare odlingsfönstret en utmaning för fröhampa. Det kan vara värt att utforska andra sorter som är bättre anpassade för dessa regioner. Oavsett odlingsförutsättningar har hampa visat sig vara en utmärkt förfrukt till vete, vilket gör den till ett värdefullt tillskott i växtföljden.