Människans Natur 2016 – Gränser

I vanlig ordning ville vi dissekera ett ämne utifrån olika synvinklar:

Gränser – ett aktuellt ord som uppträder i många skepnader. Geografiska och mentala, fysiska och konstruerade, synliga och osynliga, fasta och flytande, önskvärda och oacceptabla. Människans Natur 2016 är en gränsöverskridande dag där vi försöker förstå människans förhållande till avgränsningar av alla slag, från de som definierar vår trygghet till de som får oss att känna oss instängda.

Kan man ens tala om gränser? En gräns är en beteckning på något som skiljer två områden – konkreta eller abstrakta – från varandra. En gräns kan alltså finnas lite var som helst, mellan lite allt möjligt och upplösas i samma sekund som man bestämmer sig för att den inte gäller längre. Vi undersöker terrängen för dagen.

Nationalstatens upplösning och cementering. Gränser verkar också kunna upplösas och befästas på precis samma gång. Idag har vi en paradoxal situation där människor världen över kan känna mer gemenskap med ett varumärke än med sina egna landsmän, samtidigt som nationella särdrag värderas högre än på mycket länge. Är vi svenskar, världsmedborgare eller konsumenter i första hand?

När linjen mellan avkopplat och uppkopplat upphör. Gränsen för jobb och fritid suddas ut, precis som den mellan att vara anställd och företagare. Skillnaden mellan att vara herre i sitt eget hus och att se sig själv som en kostnad när man ligger i soffan och tittar på TV istället för att hyra ut sitt hem i den nya delningsekonomin, är en inställningsfråga. Ingen skomakare blir vid sin läst i framtiden och alla gränser mellan avkopplat och uppkopplat är utsuddade.

Föränderliga förväntningar på företagen. Om alla blir företagare och företagen blir miljömedvetna aktivister med socialt patos och aktivisterna helst vill jobba med näringslivet, hur vet vi vem som gör vad egentligen? Och vad är då det?

Mode som identitetshandling. Olika plagg kan markera både tillhörighet och utanförskap. Men får man verkligen klä sig hur som helst nu för tiden?

Svensken. Öppen och sluten på samma gång. Den svenska självbilden är komplex. Vi är stolta över vår öppenhet för nya idéer och influenser utifrån, samtidigt verkar vi inte vilja leva med andra – Sverige har större andel singelhushåll än de flesta länder. Vilka är vi egentligen?

Horisonten breddas men vårt synfält blir snävare. Algoritmer skräddarsyr våra nyhetsflöden utifrån det som vi tycker om att läsa. Baksidan av det är förstås att världen alltmer liknar en strut, när vi censurerar vårt eget informationsflöde och där vi bara ser det vi redan vet att vi tycker om.

Yttrandefrihetens gränser och pris. Censuren kan naturligtvis också komma utifrån. Att få säga vad man vill och älska vem man vill är ingen självklarhet. De som ändå vågar stå upp för sin övertygelse och känsla kan få betala ett väldigt högt pris.

Ätbart och oätbart. Planeten vi bor på har också sina gränser. Hur påverkar det vad vi lägger på tallriken? Kan vi tänka oss att äta vad som helst? Och blir världen bättre om vi äter tillsammans med dem vi inte känner?

Tillitens bortre gräns. I ett samhälle som präglas av ökad heterogenitet och bland många också en känsla av ökad otrygghet och misstro, måste man fråga sig hur man gör för att bygga tillit. Eftersom graden av tillit dessutom redan från början varierar stort mellan olika regioner inom samma land, blir det ännu svårare att hitta ett recept på framgång. Vad säger den senaste internationella forskningen?

Har delaktighet gränser? Om tillit kräver delaktighet – hur ska vi göra för att fostra oss själva och varandra till att vara delaktiga?

Moderator: Johanna Koljonen

Talare: Torbjörn Elensky, författare. Lars Trägårdh, professor i historia vid Ersta Sköndal Högskola. Roope Mokka, grundare Demos Helsinki/Demos Effect. Amelie Söderberg, VD Filippa K. Elin Larsson, hållbarhetschef Filippa K. Lars Strannegård, professor vid och rektor för Handelshögskolan Stockholm. Philip Warkander, lektor i modevetenskap. Två bloggare (ej namngivna av säkerhetsskäl) från Bangladesh. Lisa Förare Winbladh, matskribent. Ebba Åkerman, grundare Invitationsdepartementet. Bo Rothstein, professor i statsvetenskap Göteborgs universitet. Parasto Backman, designer Studio Parasto Backman. Katarina Barrling Hermansson, filosofie doktor och forskare Uppsala universitet. Christer Sturmark, författare och debattör och grundare Fri Tanke Förlag. Erik Amnå, professor i statskunskap vid Örebro universitet. Özz Nujen, ståuppkomiker, manusförfattare, programledare och skådespelare.