Mer baljväxter på tallriken
Att ersätta kött med andra proteinkällor, såsom baljväxter, gynnar både hälsan och miljön. Därför har Axfoundation under flera år testodlat nya och äldre sorters baljväxter och utvecklat olika produkter som nu säljs i butik och via grossister. Men det finns fortfarande en stor outnyttjad potential i bönor, linser och ärtor som råvara i livsmedel – med innovativa användningsområden i allt från baljväxtfärs till baljväxtmjöl. För att öka konsumtionen av svenskodlade och svenskprocessade baljväxter, samarbetar Axfoundation med en bredd av aktörer. Målet är att utveckla värdekedjan för baljväxter och ta fram goda, lättillgängliga produkter och recept.
Trots att baljväxter har så många fördelar, odlas de bara på ungefär 2 % av den odlingsbara marken i Sverige.
Problem
Baljväxter odlas endast på runt två procent av den odlingsbara ytan i Sverige, trots alla smak-, hälso-, klimat- och odlingsmässiga fördelar. Merparten av skörden blir dessutom djurfoder i stället för livsmedel. De svenskodlade bönor, linser och ärtor som trots allt är färdiga att äta måste ofta ta omvägen via utlandet, eftersom Sverige saknar storskalig beredning. Transporterna fördubblar då baljväxternas klimatavtryck och eftersom värdeökningen främst sker utomlands försvåras lönsamheten för primärproducenterna. Detta påverkar självklart viljan att odla baljväxter. Baljväxter har också stora hälsofördelar. Enligt EAT Lancet skulle vi må bra av att fyrdubbla vår baljväxtkonsumtion.
Vår lösning
Projektets mål är att ta fram goda och lättillgängliga produkter och recept där baljväxters potential nyttjas till fullo, samt höja förädlingsgraden av baljväxter i Sverige. På så sätt kan en större del av baljväxtproduktionen hamna på tallriken samtidigt som primärproducenternas marginaler kan öka.
En bredd av aktörer samarbetar för att både tillgängliggöra beredda baljväxter för industrin och samtidigt öka efterfrågan på produkterna. En ökad produktion och konsumtion av baljväxter skulle helt enkelt gynna både miljön, hälsan och svenska lantbrukare.
Projektets mål
- Fördubblad konsumtion av svenska baljväxter – även hos konsumenter som äter kött.
- Ökad vilja bland primärproducenter att odla baljväxter till humankonsumtion.
- Ökad självförsörjning och resiliens genom utvecklad infrastruktur och beredning för baljväxter i Sverige.
- Minskad markanvändning, lägre klimatavtryck och minskat behov av kvävegödsel.
- Bättre lönsamhet för svenska primärproducenter.
En viktig del i arbetet är att föra samman hela värdekedjan och skapa nya samarbeten som kan öka efterfrågan på svenskodlade och svenskprocessade baljväxter.
Den låga odlingen av baljväxter i Sverige begränsar möjligheten för samhället att få del av nyttorna och kan därför beskrivas som ett marknadsmisslyckande.
– Ur Jordbruksverkets rapport ”Ökad odling av baljväxter till livsmedel och foder”
Vår insats
Axfoundation jobbar sedan flera år för att öka produktionen av baljväxter till livsmedel och öka konsumtion. En viktig del i arbetet är att föra samman hela värdekedjan och skapa nya samarbeten som kan öka efterfrågan på svenskodlade och svenskprocessade baljväxter. På Torsåker gård, Axfoundations testgård och utvecklingscentrum, utvecklas och utvärderas nya innovativa användningsområden tillsammans med partners.
En framgångsfaktor för att öka baljväxtkonsumtionen hos konsument är att skapa produkter som enkelt kan användas i vardagens matlagning. Här kan baljväxtmjöl spela en viktig roll och därför arbetar Axfoundation aktivt i projektet ”Baljväxtmjöl” som drivs av Kalmar-Ölands trädgårdsprodukter.
Genom att blanda i baljväxter blir mat nyttigare och miljöbelastningen minskar, samtidigt som smak och konsistens förbättras. Ett enkelt sätt att få till mer hållbar mat.
– Veronica Öhrvik, projektledare inom Framtidens mat på Axfoundation
Visste du att…
- Tillagade baljväxter innehåller lika mycket protein som köttbullar och falukorv.
- Baljväxter har stora odlingsmässiga fördelar, dels som viktig del i växtföljden dels tack vare sitt låga behov av kvävegödsel.
- Baljväxter kan fixera kväve direkt från luften vilket innebär ett mindre behov av tillfört kväve. Det är bra för klimatet eftersom den potenta växthusgasen lustgas frigörs från kvävegödslad åkermark, samtidigt som produktionen av mineralgödsel är mycket energikrävande.
- En mer omväxlande växtföljd, där baljväxter ingår, innebär minskat tryck av ogräs och växtskadegörare. Det innebär att användningen av växtskyddsmedel totalt sett kan minska.
- Forskare har beräknat att om hälften av köttet (huvudsakligen importerat) ersattes med svenskodlade baljväxter skulle utsläppen av växthusgaser kunna minska med 20%. Dessutom skulle 23% av den odlade arealen kunna användas till annat än foderproduktion.
- Ett hinder för en ökad inhemsk baljväxtproduktion är avsaknaden av en fungerande infrastruktur kring förädlingen av baljväxter, såsom livsmedelsgodkända anläggningar för rensning, skalning, förädling och paketering.
0
procent av den svenska åkerarealen används till baljväxtodling.
0
procent av baljväxtproduktionen i Sverige består av foder.
0
gram baljväxter äter svenskar per dag, en tredjedel av dessa är svenskproducerade.
0
gram baljväxter rekommenderar forskare att vi bör äta per dag.
Resultat
Axfoundations tidigare projekt Svensk baljväxtodling har bidragit till att öka intresset för svenskproducerade baljväxter och även resulterat i en rad olika produkter. En framgångsrik satsning är Svensk baljväxtfärs som idag säljs i grossistled (under varumärket Svensk Baljväxtfärs) och i livsmedelsbutiker (under varumärket Svenskodlad Vegofärs). Den svenskodlade färsen har letat sig in i såväl hemmakök som skolkök och lunchmatsalar – bland annat ingår den i kocken Jessie Sommarströms 50/50-pannbiff som säljs på Ikea.
Svenska baljväxter används idag också som inblandning i flera produkter där de bidrar med både smak, konsistens och nyttigheter. Ett gott exempel är Fish cakes med braxen och åkerböna som togs fram inom projektet Smart svensk sjömat.
I samband med projektet Sötlupin – den nordiska sojan, tog Axfoundation fram en rapport som bland annat visade att sötlupin och åkerböna kan ersätta soja i både livsmedel och foder, med potentiellt minskade kostnader för lantbrukare.
Partners
För att mer baljväxter ska hamna på tallriken samarbetar Axfoundation med Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter (odlarägd förening), Sevan, Leröy och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
I projektet ”Baljväxtmjöl” deltar Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter, SLU, Linneuniversitet/Fakulteten för hälso- och livsvetenskap, Lunds Universitet, RISE, CLUK, Ljunqvist industriservice AB, Ulla Nilsson Konsult AB (projektledare), Orkla Foods, Lantmännen och Treans Lantbruk.