Over & Oat – kan pressrester av havredryck bli till nya livsmedel och material?

För varje liter havredryck som produceras genereras samtidigt 2 dl pressrester, så kallat havreokara. En restprodukt som idag går till biogas, gödsel eller i bästa fall foder, trots att den är rik på både fiber och protein och skulle kunna användas till livsmedel. Problematiken har väckt Axfoundations intresse: Hur kan branschen samarbeta för att ta tillvara på restflödena på ett både miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt? Och hur kan restprodukterna istället användas för att skapa nya livsmedelsprodukter eller material?

I projektet undersöks möjligheten att utveckla attraktiva och innovativa livsmedelsingredienser. Foto: The Green Dairy

Problem

Livsmedelsproduktion står för en stor del av de globala växthusgasutsläppen och skapar stora mängder restströmmar. En sådan växande utmaning är restprodukter från havrebaserade drycker, ett livsmedelssegment som ökar kraftigt i Sverige och globalt. Restprodukten, så kallad havreokara, används idag främst till gödsel, biogas eller foder, ett slöseri med en resurs som skulle kunna utgöra en värdefull näringsrik ingrediens i livsmedel eller komponent i biobaserade material.

Allt fler livsmedelsproducenter börjar se det miljömässiga och kommersiella värdet i att förädla havreokara, men kompletta lösningar saknas. Marknaden är underutvecklad och det finns en systemproblematik inbyggd i den linjära ekonomin som ger upphov till en enorm ineffektivitet i förädlingen av råvaror.

För att minska livsmedelsproduktionens klimatpåverkan och uppnå ett resurseffektivt livsmedelssystem behöver den mat som produceras helt enkelt ätas upp.

– Johan Sidenmark, projektledare Framtidens material, Axfoundation

Knäcke gjord på havreokara, baserad på restprodukter från havredrycksproduktion.

Visste du att…?

För varje liter havredryck som produceras genereras 2 dl pressrester, så kallad havreokara.
I Sverige uppsattas ca 25 000 ton havreokara genereras årligen från havredrycksproduktion.
Restprodukterna motsvarar ett utsläpp av ca 3,650 ton CO₂e varje år.
Minst 36 miljoner SEK går förlorat i ekonomiskt värde varje år till följd av outnyttjad resursanvändning.

Vår lösning

Genom projektet Over & Oat vill Axfoundation tillsammans med svenska havredrycksproducenter och representanter från hela livsmedelskedjan hitta effektiva sätt att utnyttja den restprodukt som uppstår vid produktion av havredryck. Ambitionen är att lösa de branschgemensamma utmaningar som finns för att ta tillvara och kommersialisera havreokara. Samtidigt undersöks möjligheten att utveckla attraktiva och innovativa livsmedelsingredienser.

Det övergripande målet för projektet är att hitta former för en lönsam cirkulär matdesign och livsmedelsproduktion från restprodukter. För att det ska hända behöver branschen samarbeta för att skapa rätt processmässiga, tekniska och marknadsmässiga förutsättningar. Genom ett sektoröverskridande samarbete vill projektet bygga vidare på befintlig och ny kunskap, samt förbättra förutsättningarna för att skala upp användningen av restprodukten från havredryckstillverkning till en industriell nivå.

På lång sikt vill Over & Oat bidra till ett hållbart och resurseffektivt livsmedelsystem där all producerad mat når konsument. På så sätt resursmaximeras såväl energi, råvaror och andra resurser som använts i livsmedelsproduktionen. Samtidigt kan jordbrukets uttag av jungfruliga resurser minska.

Eftersom all havreokara troligtvis inte lämpar sig för nya livsmedel, vill projektet också bidra till ny kunskap om hur restprodukten skulle kunna användas i exempelvis bioplast eller för tillverkning av enzymer för materialproduktion.

Vår insats

Axfoundation samlar svenska havredrycksproducenter och representanter från hela livsmedelskedjan för att adressera utmaningarna med havreokara och hitta praktiska lösningar. Sedan starten 2023 bedrivs testverksamhet på Torsåker gård för att i ett tidigt skede identifiera potentiella användningsområden för havreokara, för så väl livsmedel som fibrer i material. Samtidigt undersöks möjligheterna för fördjupad forskning inom havreokara. Axfoundation har lång erfarenhet av att initiera och driva breda samverkansprojekt, flera med offentligt finansierade medel. Fokus är alltid på praktiska och konkreta lösningar till hållbarhetsutmaningar i näringslivet som kräver samarbete i branschen och med akademin, samt har stor potential till uppskalning och spridning.

Vi behöver maximera resursanvändningen inom livsmedelsindustrin. Biprodukten havreokara är både fiber- och proteinrik, och kan bli en värdefull ingrediens i mat eller som komponent i biobaserade produkter.

– Johan Sidenmark, projektledare Framtidens material, Axfoundation