EN

TRANSECO – kan agroekologiskt jordbruk vara lönsamt?

Ett matsystem som nyttjar ekosystemtjänster och samtidigt är lönsamt, är det möjligt? För att ta reda på det undersöker projektet TRANSECO agroekologiskt jordbruk, som innebär att lantbrukaren minskar användningen av kemiska bekämpnings- och gödselmedel och ersätter dem med stärkta ekosystemtjänster. I projektet jämförs ekonomin och ekologin på 15 gårdar som använder agroekologiska principer och 15 konventionella gårdar i Sverige. Frågeställningen är om det ger lika stor effekt, och till och med är mer lönsamt för lantbrukaren att bearbeta jorden mindre för att öka jordens bördighet.

Vid agroekologisk odling ska ekosystemtjänster från odlad och vild biologisk mångfald ersätta fossilt baserade insatsmedel som mineralgödsel och växtskyddsmedel. Foto: iStock

Vid agroekologisk odling ska ekosystemtjänster från odlad och vild biologisk mångfald ersätta fossilt baserade insatsmedel som mineralgödsel och växtskyddsmedel. Foto: iStock

Problem

Det globala livsmedelssystemet är en av de största orsakerna till förlusten av biologisk mångfald. Även i Sverige har det skett en rationalisering inom jordbruket som har lett till större åkrar och mer intensiva odlingssystem med högre användning av mineralgödsel och bekämpningsmedel. Detta leder till utsläpp av växthusgaser vid produktion av insatsvaror och näringsämnen som läcker ut i vattendrag, sjöar och hav vilket orsakar övergödning och försurning med rubbade ekosystem som följd.

En annan faktor som har negativa effekter på den biologiska mångfalden är att jordbruksmarken inom svenskt lantbruk packas hårt med tunga maskiner, vilket gör det svårare för insekter, maskar och mikroorganismer att trivas och utföra sina ekologiska funktioner. Än saknas det kunskap och affärsmodeller som uppmuntrar lantbrukare till omställning. Det vill TRANSECO ändra på.

Omställning till agroekologiskt jordbruk måste ske med bibehållen eller förbättrad gårdsekonomi.

– Christian Sjöland, projektledare Framtidens mat, Axfoundation

Vår lösning

Lösningen är ett matsystem där det är lönsamt att bedriva lantbruk som gynnar den biologiska mångfalden. Projektet TRANSECO arbetar för att bidra till just detta. Målet är att underlätta för fler svenska lantbrukare att ställa om till ett mer resurseffektivt och hållbart lantbruk som använder mindre mängd insatsmedel (ofta fossilt framtagna), och som i högre grad baseras på ekosystemtjänster som levereras av biologisk mångfald. Det kan vara insekter som pollinerar grödorna eller maskar som ökar markens bördighet.

I TRANSECO jämförs ekonomin och ekologin mellan 15 gårdar som använder agroekologiska principer och 15 konventionella gårdar i Sverige. Jämförelsen mellan gårdarna kommer att bidra till kunskap om hur agroekologiska metoder kan påverka gårdens avkastning, men också hur det påverkar ekosystemtjänster och jordbruksekonomi i ett förändrat klimat. Ambitionen är att TRANSECO ska bidra till att stimulera övergången till hållbara odlingsmetoder, teknisk innovation och ökad lönsamhet för lantbrukaren. Aktörer från hela värdekedjan samarbetar för att testa dessa koncept både bland lantbrukare och konsumenter.

Vilda och odlade pollinatörer som bin, fjärilar och andra insekter spelar en viktig roll i produktionen av många grödor.

Vilda och odlade pollinatörer som bin, fjärilar och andra insekter spelar en viktig roll i produktionen av många grödor.

Projektmål

Övergripande effektmål:

  • Öka sambandet mellan lönsamt och miljömässigt hållbart lantbruk.
  • Minska det svenska lantbrukets negativa påverkan på klimatet och på den biologiska mångfalden.

Delmål:

  • Utvärdera agroekologiska metoder: Testa olika agroekologiska metoder och utvärdera vilka effekter de har på miljö, klimat och lönsamhet jämfört med konventionella lantbruksmetoder.
  • Utvärdera motståndskraft vid förändrat klimat: Undersöka hur agroekologiska metoder påverkar gårdens motståndskraft till klimatförändringar som torka och översvämningar.
  • Utveckla indikatorer: Utvärdera indikatorer som mäter hur långt ett lantbruk kommit i sin omställning, och som kan ligga till grund för marknadsföring och certifiering.
  • Kartlägga acceptansen: Undersöka förutsättningarna för ett brett införande av agroekologiskt jordbruk och vilka incitament som krävs för att olika aktörer inom det svenska livsmedelssystemet ska ställa om.
  • Öka kunskapen och utveckla affärsmodeller.

Vår insats

Axfoundations roll i TRANSECO är att säkerställa affärsmässigheten i projektet så att resultatet av forskningen möjliggör ett lantbruk som är både hållbart och lönsamt. Projektet utvärderar exempelvis om det ger lika stor effekt, eller om det till och med är mer lönsamt för lantbrukaren, att bearbeta jorden mindre för att öka jordens bördighet, eftersom mindre mineralgödsel behövs. Centrala frågor att besvara är: Hur kan en lönsam och hållbar affärsmodell se ut? Vem är det som ska betala för ett hållbart lantbruk? Behöver det vara dyrare? Behövs en ny märkning för agroekologiska principer?

I TRANSECO bedöms i hur stor utsträckning ett lantbruk är agroekologiskt. I stället för att klassa ett lantbruk som antingen ekologiskt eller konventionellt, bedöms gården baserat på fem parametrar:

  1. Hur bra växtföljden är
  2. Mängden bekämpningsmedel som används
  3. Hur mycket gödsel som används
  4. Hur mycket jorden bearbetas
  5. Användandet av mellangrödor

Projektet utvärderar även hur olika faktorer, som t.ex. insats av arbete, kapital och näringsämnen, påverkar gårdens ekonomiska effektivitet och produktivitet.

Aktörer i hela livsmedelskedjan, från jord till bord, deltar i projektet för att utvärdera och utveckla effektiva odlingsmetoder och marknadslösningar som kan underlätta övergången till hållbar odling. TRANSECO exkluderar varken konventionella eller ekologiska odlare. Alla lantbrukare ska känna sig välkomna att utforska och utvärdera nya metoder.

Ett lantbruk måste, precis som andra företag, verka inom planetens gränser, och samtidigt vara lönsamt.

– Maria Lundesjö, projektledare Framtidens mat, Axfoundation

Partners

Projektet TRANSECO drivs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som står för den tvärvetenskapliga forskningen inom både ekologi och ekonomi, tillsammans med Axfoundation, Abdon Food, Axfood och 30 lantbrukare i Skåne.

Parlör

Agroekologiskt jordbruk innebär att lantbrukaren använder sig av en rad principer för odling där det ingår att ha en gynnsam och varierad växtföljd, använda gödsel och bekämpningsmedel på ett resurseffektivt sätt, ha låg eller ingen bearbetning av jorden samt använda gynnsamma mellangrödor. Exempel på dessa är baljväxter eftersom de binder kväve, vilket gör kvävet tillgängligt som näring för framtida grödor. Vid agroekologisk odling är målet att de ekosystemtjänster som uppstår när dessa principer används kan ersätta fossilt baserade insatsmedel som mineralgödsel och växtskyddsmedel.

Ekologiskt jordbruk har som huvudinriktning att förvalta jordbruket som ett ekosystem snarare än att använda externa insatsmedel som mineralgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Den stora skillnaden är att det inom ekologiskt jordbruk finns ett regelverk och certifieringsorgan som granskar efterlevnaden av dessa regler. Många av principerna inom agroekologiskt jordbruk sammanfaller med de regler som finns inom ekologiskt jordbruk.

Konventionellt jordbruk är en benämning på den vanligaste brukningsformen idag. Det är den benämning som används när det inte är några specifika principer som styr odlingsmetoderna. Det är tillåtet att använda mineralgödsel för att tillföra näring. Även godkända kemiska bekämpningsmedel som begränsar skador från insekter, sjukdomar och ogräs får användas inom ramarna för svenskt regelverk.

Ekosystemtjänster/ekologiska funktioner är de produkter och tjänster som naturens ekosystem ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. I konventionellt jordbruk kan brist på utvecklade ekosystemtjänster ersättas med kemiska bekämpningsmedel och mineralgödsel.

Mat-/livsmedelssystem inkluderar alla aktörer som påverkar och påverkas av livsmedelskedjan på olika sätt, från produktion till konsumtion.

Mellangrödor odlas inte primärt för att skördas utan snarare för att tillföra olika fördelar till jordbrukssystemet, ofta mellan de vanliga odlingssäsongerna för huvudgrödor. Mellangrödor har flera viktiga roller i hållbart jordbruk, bland annat förbättrar de markstrukturen, binder kväve och minskar förekomsten av sjukdomar och skadedjur. De håller också marken bevuxen och grön en stor del av året vilket är positivt för kolinlagringen.

Exempel på ekosystemtjänster

  • Pollinering: Vilda och odlade pollinatörer som bin, fjärilar och andra insekter spelar en viktig roll i produktionen av många grödor. Genom att befrukta blommor bidrar de till bildandet av frukter, nötter och andra grödor, vilket är avgörande för mångfalden och överflödet av matproduktion.
  • Jordhälsa: Aktiviteten hos marklevande organismer som maskar och mikrober bidrar till att bryta ner organiskt material och omvandla det till näringsämnen som växterna kan ta upp. Detta förbättrar jordens bördighet och struktur och hjälper till att bibehålla en hälsosam markmiljö. Tillförsel av naturgödsel / stallgödsel eller andra jordförbättrare som kompost är positivt för jordhälsan.
  • Biologisk skadedjursbekämpning: Nyttiga rovdjur och parasiter som nyckelpigor, spindlar och fåglar, hjälper till att kontrollera populationerna av skadliga insekter och sjukdomar. Detta minskar behovet av kemiska bekämpningsmedel och bidrar till att skapa ett mer balanserat ekosystem i jordbruket.
  • Växternas motståndskraft och sjukdomsbekämpning: Genom att odla ett brett spektrum av grödor och använda resistenta sorter kan man minska risken för storskaliga sjukdomsutbrott och skadegörare. Detta ökar systemets motståndskraft mot sjukdomar och skadedjur.
  • Kolinlagring: Kolinlagring gör att mängden koldioxid i atmosfären minskar genom att den binds in i marken eller växtligheten. Genom att upprätthålla en hälsosam jord och öka mängden organiskt material, kan jordbrukssystemen bidra till att binda kol. Kol i marken finns bundet i organiskt material som rötter, växtrester, mikroorganismer och stallgödsel. Kolet stannar i jorden under olika lång tid beroende på hur det är bundet och hur det reagerat med markpartiklarna. Rötter är bättre på att lagra kol i marken än de ovanjordiska växtresterna från en skörd, Därför är det viktigt att hålla marken beväxt under så stor del av året som möjligt.
  • Vattenreglering och reningsprocesser: Agroekologiska system kan förbättra markens förmåga att absorbera och behålla vatten, vilket minskar erosion och avrinning. Dessutom kan växter och mikroorganismer i jorden hjälpa till att filtrera och rena vatten.

Våra projekt inom Framtidens mat

Aktuellt inom Framtidens mat

Kontakt